Att det är mer tal om ADHD än någonsin tidigare har nog inte undgått någon förälder med barn i skolåldern och allt fler barn diagnostiseras också med ADHD. ADHD är en symptomdiagnos vilket innebär att man utgår från olika kriterier när man fastställer om en person har ADHD eller inte. Symptomen kan variera och vara olika kraftiga. Vanliga symptom är dock hyperaktivitet, dålig struktur och organisationsförmåga samt att personen ifråga har svårt att fokusera.

Frågan om det är fler barn som har ADHD nu än historiskt sett känns naturlig och måste ställas. David Eberhard, verksamhetschef för Prima Vuxenpsykiatri Liljeholmen, tidigare överläkare vid Sankt Görans sjukhus besvarar den komplexa frågan.

– Gränsen för symptomdiagnoser är ju egentligen ”påhittad”, för var går gränsen när det gäller de olika symptomen och vad som klassas som ADHD och vad som inte gör det? Det intressanta är om man kan göra något åt symptomen, annars är det ingen idé att ställa en diagnos över huvud taget. Vi måste också se till hur vårt samhälle ser ut. Ett enkelt samhälle besvärar färre personer medan ett allt mer komplext samhälle ställer andra krav och där kan brist på fokus komma att bli ett problem. Dagens samhälle är mer komplext vilket missgynnar dem med ADHD.

  

Viktigt att ställa rätt diagnos

Det är upp till varje enskild bedömare att utefter de symptom som finns bedöma om ett barn har ADHD. Att genomföra tester av olika slag är inget som fungerar eftersom diagnosen baseras på symptom. Ju längre och mer specialiserad en utredning är desto mer ADHD ”finner” man ofta. Så hur långt ska man gå i en utredning?

– Om det inte är ett problem anser jag inte att man bör diagnostisera. Det finns de barn som har funktionsnedsättningar som inte går att diagnostisera vilket krävs om man ska kunna fastställa en diagnos för ADHD. Om diagnosen visar på ADHD ska åtgärder givetvis vidtas.

 

flicka tittar ut genom fönster

Vi vet att barn med ADHD som inte får den hjälp de behöver lättare hamnar i missbruk, utanförskap och kriminalitet. Foto: Unsplash

 

Medicinering underlättar skolgången

Vid lättare fall är det god idé att ändra den pedagogiska miljön, vid svår ADHD ska man medicinera menar David Eberhard. Han är medveten om att det finns fördomar gällande medicinering och att det finns en rädsla för bieffekter och beroende. De flesta rykten saknar dock substans även om det finns bieffekter som kan medföra hög puls, viktnedgång och högt blodtryck. Medicinen tas oftast på morgonen för att ge effekt under dagen. Många skolbarn väljer att endast ta den under veckodagarna med uppehåll under helger samt skollov. Effekten av medicinen är omedelbar och den hjälper barnen att fokusera under skoldagen vilket gör att de får bättre studieresultat. Vanligtvis räcker det med att ta medicinen på morgonen men i vissa fall kan preparatet behöva stabiliseras under dagen.

– Med hjälp av medicinen kan dessa barn fokusera under lektionen och enklare klara av studierna, vilket ger dem en ärlig chans att klara sig bra senare i livet. Vi vet att barn med ADHD som inte får den hjälp de behöver lättare hamnar i missbruk, utanförskap och kriminalitet. Det gäller att fånga upp och inkludera den här gruppen i ett tidigt stadium.

 

Ställ rätt typ av krav

David Eberhard understryker vikten av att inte minska kraven på barn med ADHD eftersom det inte är tal om någon som helst underbegåvning. Däremot kan prestationskraven modifieras och individanpassas för att underlätta för den enskilda individen.

– Man kan helt enkelt behöva ställa andra typer av krav. I de här fallen behöver skolorna arbeta mer flexibelt och individanpassat i större utsträckning än de generellt gör idag. Här får man prova sig fram för att finna det som fungerar. Det är en svår utmaning men en nödvändighet.