Jag kände mig obekväm med att bli undangömd i källaren - och väldigt ensam. Nu fick jag dessutom veta att jag inte uppfattades som normal.

 

Viljan fanns, men okunskap hämmar

Att det blev just den källarlokalen var ingen slump. Rummet hade minst elektromagnestisk strålning och var ursprungligen ett skyddsrum. Perfekt för en elöverkänslig elev, eller?

Det fanns en god vilja både hos lärarkår och rektor, men det räckte inte den gången. Jag hade redan blivit för känslig.

 

Kunskapen måste spridad

Respekten för oss elöverkänsliga och kunskapen om hur tekniken ska hanteras måste öka i hela samhället för att vi ska kunna ha det tillgängliga samhälle som eftersträvas. Återkommande pratas det om allas lika värde och att alla har samma rättigheter.