De som redan hade sämst hälsa har gynnats minst av framstegen. Det är orättvist. Med förebyggande arbete kan vi bygga en god hälsa för alla, där din familjebakgrund inte avgör hur länge du lever. Så minskar vi också utmaningarna i sjukvården, genom att fler får vara friska längre. Här vet vi att arbetet inom ANDT-området är av största vikt och att vi behöver göra mer.

 

Annika Strandhäll, socialminister med ansvar över folkhälsa: Trots att hälsan utvecklas positivt för befolkningen som helhet ser vi att vissa grupper halkar efter. Hälsoklyftorna i befolkningen växer. Vilka åtgärder är viktigast för att minska hälsoklyftorna och möjliggöra en god hälsa för alla?

Fred Nyberg, beroendeforskare: Det är välkänt att en ojämlik hälsa har sina rötter i uppväxtmiljön. Forskning visar att inkomstskillnader och ökad boendesegregation ökar utanförskap och skapar miljöer som är ogynnsamma för en god hälsoutveckling. Andra bidragande faktor är arbetslöshet och fattigdom samt tillgänglighet till vård och kontinuerlig hälsouppföljning. Att möta dessa problem redan bland de yngsta skulle avsevärt minska hälsoklyftorna när de kommer upp i vuxen ålder.

 

Regeringen har nyligen lagt fram flera nya förslag kopplat till att minska rökningen som riksdagen ska hantera under våren. Vi hoppas på att riksdagen väljer att ställa sig bakom regeringens förslag. Vi vill se ett rökfritt Sverige, vad borde vara nästa steg?

Det finns kopplingar mellan denna fråga och det föregående. En viktig etapp på vägen till ett rökfritt Sverige är att börja med de allra yngsta. Redan i förskolan bör nära kontakt mellan föräldrar och lärare etableras i denna fråga. Det handlar om information och om att vuxna framstår som föredömen ger vägledning till en god livsstil som sedan kontinuerligt följs upp över skolåren. Att optimera preventionen i tidiga åldrar är nödvändigt. Nästa steg bör vara att förstärka preventionsstrategin redan i tidigaste skolålder.

 

ANDT-bruket bland unga utvecklas i det stora hela positivt. Rökningen går ner, det är färre som dricker alkohol nu än för tio år sedan och narkotikabruket ligger relativt stabilt på en jämförelsevis låg nivå. Vilka insatser är viktigast för att förstärka och fortsätta denna utvecklingen?

Vi vet att den uppväxtmiljön är viktig i detta avseende. Lägg resurser på att motverka uppkomsten av inkomstskillnader och boendesegregation som andra incitament som skapar miljöer med stress, utanförskap och risk för psykisk ohälsa.

 

Flera länder har en aktiv legaliseringsdebatt av narkotika. Regeringen har genomfört flera viktiga insatser inom narkotikapolitiken under mandatperioden, där till exempel sprututbyte och naloxon har tillgängliggjorts för fler. Det är ingen hemlighet att jag ser att legalisering av narkotika är helt fel väg att gå, men hur hanterar vi bäst att andra länder i vår omvärld har diametralt olika uppfattning om narkotikapolitiken?

Sverige har gått sin egen väg i många andra situationer vilket gett oss respekt. Inte minst när det gäller folkhälsa och välfärd. Jag personligen ser att det saknas argument hos många vuxna, även politiker för att på ett vederhäftigt sätt bemöta legaliseringsivrare. Det handlar om att tillhandahålla utbildning och kunskap. Vill vi t ex vara ledande i miljö-frågor bör vi också vara medvetna om att narkotika-industrin bidrar till förödande effekter inte bara på människor som drabbas utan även miljön.