Själva grunden i den restriktiva svenska politiken angripits och kallats extrem och dödsbringande. Dödlig på grund av rapporter om att Sverige ska ha intagit tätplatsen i Europa när det gäller antalet narkotikarelaterade dödsfall.Fred

Vår tätplats i detta sammanhang är dock något som analyserats och ifrågasatts. Men oavsett hur det är med dödstalen i Europa så kan man notera att vi inte leder i det globala perspektivet. Under 2016 har rapporter från USA bekräftat att transatlanterna ligger klart före. Kan Sverige tillskrivas nära etthundra dödsfall per miljon invånare så finns en motsvarande siffra i USA som är c:a femtio procent högre. Där dominerar överdosering av opioida läkemedel.

Ett övergripande mål

En av de sista veckorna i september i år avsattes av President Obama till The Prescription Opioid and Heroin Epidemic Awareness Week. Problemet med överdosering och dödsfall på grund av receptbelagda opioider fick Obama att kalla till sig landets expertis till en vecka med möten i Vita Huset. Drog-tsaren Michael Botticelli höll runda-bord samtal med personer från hela USA som hade anhöriga som påverkats av epidemin.

Många som blivit beroende av receptbelagda opioider har övergått till heroin

Många som blivit beroende av receptbelagda opioider har övergått till heroin och bidragit till den stegrande dödligheten, som mer är tre-dubblats på tio år. I vårt land ser vi en liknande utveckling med en trettioprocentig ökning av dödsfall under de senaste åtta åren och där opioida läkemedel bidragit till den större delen.

Sveriges regering har tidigare i år levererat en handlingsplan som beskriver den tilltänkta strategin för en förnyad ANDT-politik för perioden 2016-2020. Med avsikt att att främja kontinuitet och långsiktighet har regeringen som övergripande mål ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Man vill minska tillgången på alla droger, minska nyrekrytering av unga såväl som skadligt bruk och beroendeutveckling, öka tillgänglighet och kvalitet på vård samt minska skadeeffekter och antalet dödsfall.

En nationell åtgärdsplan

För att hantera den ökande narkotikadödligheten har Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda problemet och ta fram en nationell åtgärdsplan. Man avser att fram till 2020 ha nått fram till ett åtgärdsprogram som effektivt kan reducera dödsfallen. Det är framförallt överdoser som dödar men även infektioner, olyckor, våld och självmord är vanliga narkotikarelaterade dödsorsaker.

Våld och självmord är vanliga narkotikarelaterade dödsorsaker

En viktig del av förklaringen till de ökade dödsfallen i Sverige kan vara bristen på tillgång till läkemedelsassisterad behandling, som enligt Socialstyrelsens bedömning förebygger återfall, förbättrar social funktion samt minskar medicinska komplikationer och dödlighet.

Det är bra att Socialstyrelsen nu moderniserat riktlinjerna för vård och stöd för de beroende men regeringsuppdraget att ta fram en nationell åtgärdsplan mot narkotikadödligheten är bara en del av lösningen. Trots de nya riktlinjerna går implementeringen långsamt både på landstings- och kliniknivå. I allt för hög grad saknas tillgång till den vård och de behandlingsmetoder som rankats högst. Ett exempel är tillgången på antidoten naloxon, som räddar många som överdoserat opioider.

Virala infektioner

Något som ofta kommer i skymundan i debatten om narkotika och dödsfall är virala infektioner hos de som injicerar narkotika. Här finns hepatit C (HCV), som dödar fler svenskar än HIV och tuberkulos tillsammans. Av de cirka tvåtusen individer som årligen diagnostiserats i Sverige utgörs en tredjedel av de som injicerar drogen.

Ett bekymmer är dock att de HCV- positiva inte med automatik testas när de dyker upp på mottagningar för sina drogproblem

Ett bekymmer är dock att de HCV- positiva inte med automatik testas när de dyker upp på mottagningar för sina drogproblem. Personer med beroende har ofta en psykiatrisk diagnos men det är inte självklart att detta uppmärksammas vid beroendekliniken och tvärtom. Avståndet från både psykiatrin och beroendevården till infektionskliniken kan vara ännu större.

Optimal samverkan mellan alla dessa tre kliniker är något som måste eftersträvas och i synnerhet som vi nu har tillgång till nya läkemedel som faktiskt kan bota HCV. Det handlar om att patienten får tillgång till samtliga tre kliniska faciliteter så tidigt som möjligt. Då har vi förutsättningar att nå det uppsatta WHO-målet att kunna eliminera hepatit C till 2030.

Fred Nyberg
professor i beroendeforskning
och koordinator för Uppsala
universitets forum för forskning om
läkemedels och drogberoende
(U-FOLD)