Idag skiljer det mer än fem år i medellivslängd mellan högutbildade och lågutbildade, och som om det inte vore nog har klyftorna ökat sedan början av 2000-talet.

Regeringen har satt upp målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det är avgörande för politikens riktning framöver. Ett viktigt steg på vägen är det arbete kommissionen för jämlik hälsa presenterat för att sluta hälsoklyftorna, här finns mycket att arbeta vidare med.

 

Du har rätt till en god hälsa

Att sluta hälsoklyftorna handlar i grunden om alla människors rätt till en god hälsa. Men det förebyggande folkhälsoarbetet är också viktigt för hälso- och sjukvården. Ta cancervården som exempel. Antalet personer som drabbas av cancer ökar snabbt. Prognoser visar att över 100 000 personer kommer att insjukna år 2040 och dubbelt så många som i dag kommer att leva med en cancerdiagnos.

"Samtidigt vet vi att en tredjedel av all cancer kan förebyggas"

Det säger sig självt, att med en sådan utveckling kommer samhällets kostnader för cancer att öka dramatiskt. Samtidigt vet vi att en tredjedel av all cancer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Till exempel genom att inte röka, undvika solen mitt på dagen eller dricka måttligt mycket alkohol minskar risken att drabbas. Arbetet med folkhälsa hänger intimt ihop med arbetet för en jämlik vård.

 

Den största riskfaktorn är rökning

Rökningen är ett viktigt exempel. Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Därför har vi genomfört flera insatser för att minska rökningen. Jag hoppas att riksdagen inom kort beslutar i linje med regeringens lagförslag om fler rökfria miljöer, mindre reklam och kraftfulla åtgärder mot smuggelcigaretter. Det är klok folkhälsopolitik och ett viktigt steg i mot ett rökfritt Sverige.

"Samhället måste bli snabbare på att upptäcka och förbjuda de livsfarliga nätdroger"

Ett annat viktigt ben i ANDT-arbetet är narkotikapolitiken. Vi har gjort sprututbyten och Naloxon tillgängliga för fler. Våra myndigheter har på uppdrag tagit fram en rad åtgärder för att minska narkotikadödligheten. Nyligen presenterade vi också nya förslag för att stärka och effektivisera arbetet mot nätdroger. Samhället måste bli snabbare på att upptäcka och förbjuda de livsfarliga nätdroger som ständigt utvecklas.

 

Rökning. Foto: Unsplash

Rökning. Det handlar om skrämmande siffror som borde få oss att vakna upp rejält. När kommer Sverige bli rökfritt egentligen?

 

Insatserna börjar hos staten

Jag tror vi måste göra fler hälsoinsatser från staten. Insatser som bidrar till att färre börjar röka och fler kan sluta. En narkotikalagstiftning som är fortsatt restriktiv men som kan ge människor i missbruk vård och stöd. En alkohollagstiftning som kan upprätthålla den modell vi har och som vi vet fungerar. 

"Det handlar om att ge alla människor förutsättningar för en god hälsa"

Det finns de som motsätter sig en skarpare lagstiftning på tobaksområdet och som pratar om att vi borde luckra upp alkohollagstiftningen. För mig är det en gåta. Hur kan man motsätta sig dem här typen av insatser och samtidigt säga sig prioritera hälso- och sjukvården? Jag är övertygad om att vi måste börja arbeta med folkhälsopolitiken utifrån det här perspektivet. Det handlar om att ge alla människor förutsättningar för en god hälsa, och det handlar om att bygga en bra hälso- och sjukvård.  

 

Hög- eller lågutbildad? Det påverkar din livslängd

Idag skiljer det drygt fem år i förväntad medellivslängd mellan högutbildade och lågutbildade. Det är fem förlorade jular med nära och kära, fem förlorade somrar, helt enkelt fem förlorade år av rätten att finnas till. Det är oacceptabelt. I grund och botten behövs det ett samhälle och politiskt klimat som aktivt tar ett helhetsgrepp kring allas rätt till en god hälsa. Vi måste prioritera både såväl folkhälsa som välfärd.

Vi kan inte nöja oss med att lämna allt ansvar till den enskilda individen. Ohälsan är ett samhällsproblem – och då måste vi också hantera det som det.