Sven WåhlinAlkoholberoende är en kriteriediagnos som kan ta sig väldigt olika uttryck. Det finns sex stycken problemkriterier, om man uppfyller minst tre av dessa definieras man som alkoholberoende.

- Ett kriterium är sug, det vill säga en stark längtan eller känsla av tvång efter alkohol som ofta är situationsbundet. Det andra är kontrollförlust, man dricker mer än vad man hade tänkt. Även detta är situationsbundet. Det tredje är fortsatt drickande trots kroppsliga och psykiska problem. Det fjärde är prioritering av alkohol. Man anpassar sin vänkrets, försummar sina fritidsintressen och familj och i sista hand sitt arbete. Det femte kriteriet är toleransutveckling, att man blir mindre påverkad av alkohol och det sista är abstinens, förklarar överläkaren Sven Wåhlin.

25 procent av svenska befolkningen svarar ja på minst ett kriterium.

25 procent av svenska befolkningen svarar ja på minst ett kriterium. Men det är bara mellan fyra och fem procent som är alkoholberoende, det vill säga har minst tre kriterier. Kontrollförlust, sug och toleransutveckling är de allra vanligaste kriterierna, abstinens är ovanligt.

Korta och långa behandlingar

Tidigare dominerade behandlingar i form av behandlingshem eller behandling med Antabus. Idag finns det läkemedel som ofta kan minska sug eller som gör att man dricker mindre.

Folk har ofta en klok uppfattning om hur de egentligen skulle vilja dricka

- Därtill kan KBT-strategier hjälpa en att ta kontroll över sitt drickande. Det kan handla om att sätta mål, att identifiera situationer som gör att man vill dricka och hur man ska tackla olika risksituationer. Folk har ofta en klok uppfattning om hur de egentligen skulle vilja dricka, trots att de inte klarar av att förändra.

Ibland kan det räcka med att medvetandegöra sin alkoholkonsumtion med broschyrer och verktyg via internet, exempelvis att föra noggrann dagbok över sitt drickande. Detta kan leda till att man tänker till och funderar på om alla glas var så viktiga eller om man skulle kunna prioritera bort vissa.

God prognos för majoriteten

De främsta riskfaktorerna för alkoholberoende är ärftlig benägenhet och hur mycket man själv dricker. För den stora majoriteten är alkoholberoendet inte en kronisk sjukdom. Men har man en gång haft ett beroende eller ett problematiskt drickande är det lättare att falla tillbaka i gamla dryckesvanor.

- För de lindrigt beroende är återfallsrisken låg. Samtidigt finns de med kraftigare beroende som aldrig kan dricka på ett bra sätt. Då är det enklare att bestämma sig för att låta bli än att försöka kontrollera och ständigt misslyckas.

Foto: Kari Kovakka