Fram tills nu har man ofta översatt formulär från exempelvis USA och bedömt svenska barns beteenden utifrån vad som är normalt där. Och det kanske inte låter så märkligt, men forskning har visat på tydliga skillnader i normer.

– Det finns jämförelser mellan exempelvis USA, Tyskland och Sverige som visar att våra svenska normer skiljer en hel del från framför allt USA, berättar forskaren Lisa Thorell, docent vid Karolinska Institutet.

Därför har det nu i ett omfattande forskningsprojekt, initierat av bokförlaget Hogrefe, tagits fram svenska normer för bedömningsinstrumentet Connors 3.

– Vi samlade in data från 3500 barn och datainsamlingen inkluderade skattningar från föräldrar, lärare och från barnen själva. Syftet var att fånga in vad som anses vara ett normalt beteende hos ett svenskt barn, berättar Lisa Thorell som var med i projektet.

Bas för skattningsskalorLisa

De svenska normer som blev resultatet används nu som bas för de skattningsskalor som ingår i Connors 3. Det är skalor som bedömer hyperaktivitet, koncentrationsproblem, inlärnings- och exekutiva förmågor, aggressivitet samt kamratrelationer.

– Utifrån skalorna som mäter hyperaktivitet och koncentrationsproblem kan man göra en bedömning av om barnet uppfyller kriterierna för en ADHD diagnos och med hjälp av övriga skalor kan man studera problem som relativt ofta, men dock inte alls alltid, förekommer tillsammans med ADHD, förklarar Lisa Thorell.

I och med att det finns flera olika versioner av Conners 3 lämpar det sig inte bara för diagnostisering, utan även för screening, bedömning och uppföljning av behandlingseffekter, samt forskning. Metoden har också en tydlig koppling till de diagnostiska kriterierna för ADHD, trotssyndrom och uppförandestörning i diagnosverktyget DSM-5.

Ett validerat bedömningsverktyg

Att det nu finns en svensk version av Connors 3 tycker Lisa Thorell känns mycket bra och även att det bedömningsinstrumentet är validerat och har en hög reliabilitet.

– Kartläggningar har visat att det finns många bedömningsmetoder som används i Sverige som inte är vetenskapligt validerade. Det är viktigt att vi kan ställa diagnoser utifrån ett vetenskapligt verktyg, och att vi dessutom gör bedömning utifrån svenska normer, konstaterar hon.

Lisa Thorell och hennes kollegor forskar nu vidare på skälen till att normerna skiljer sig åt så pass mycket mellan olika länder.

– Tillsammans med tyska kollegor reflekterar vi kring om det är faktiska beteenden som skiljer sig åt, eller om det mer handlar om vad vi uppfattar som normalt beteende, det vill säga något som styrs av kulturen, avslutar hon.