Läkaren Stefan Jansson berättar om skillnaden och hur vården ser ut för de olika sjukdomarna.

 

Symptomen kommer smygandes

Det är skillnad mellan typ 1 och typ 2-diabetes symptomen vid debuten. Typ 1 är har oftast tydliga symptom, medan typ 2 kommer smygande.

– Det är ett problem för dem som drabbas av typ 2, det har visat sig att om man behandlar sin diabetes på rätt sätt tidigt så minskar risken över tid för olika följdsjukdomar, säger Stefan Jansson, diabetesläkare på Brickebackens vårdcentral i Örebro.

Kroppen har ett glukosminne, har man inlett sitt liv med diabetes med bra värden på blodsockret så minns kroppen det. Det blir färre komplikationer såsom problem med ögonen, njurar och hjärta.

 

Drabbar i första hand unga

Typ 1 drabbar i första hand unga människor. Tidigare drog man en skiljelinje vid 30 års ålder, men nu vet man att typ 1 kan debutera i alla åldrar. Ålder är knappt någon skillnad idag, även om typ 2 ökar med ålder. Däremot är ärftligheten betydligt större för typ 2 och den drabbar något fler män. Andra riskfaktorer för att drabbas av typ 2-diabetes är bland annat låg födelsevikt, övervikt och blodfettsrubbningar.

"Komplikationerna och dödligheten minskar"

Tidigare kunde en patient som sökte vård ha skyhöga värden, men idag screenas den som har risk för diabetes – man tar ett blodprov och fångas upp tidigt när nivåerna bara ligger strax över det normala. Det innebär färre komplikationerna och dödligheten minskar jämfört med de som inte har diabetes.

– Jag ser en positiv trend. För hjärt-kärlsjukdom har man nått en platå, det går snart inte förbättra dödligheten i hjärt-kärlsjukdom, men för diabetes går det bättre och bättre. Det går att påverka.

 

blodprov diabetes

I dagsläget kan man ta ett blodprov som fångar upp alarmerande tecken tidigare. Foto: Rawpixel

 

Skulle dö inom en vecka

Men det gäller alltså bara typ 2. Typ 1 har tydliga symptom – man insjuknar akut och patienten skulle dö inom en vecka om man inte får vård med insulintillförsel. Vuxna som drabbas av typ 1 har dock oftast ett något lugnare insjuknande.

"Kroppens immunsystem förstör"

Typ 1 är en autoimmun sjukdom, kroppens immunsystem förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln och än så länge vet man inte vad som triggar igång detta. En process startar i kroppen - efter en infektion eller att man är under press. Läkarna letar fortfarande efter orsaksmekanismerna.

 

Tre av fyra är överviktiga

Typ 2 uppträder när kroppen inte kan ta hand om sockret i vävnaderna, insulinet i bukspottskörteln tar slut. Detta sker gradvis. Fetma är en dominerande orsak, tre av fyra med typ 2-diabetes är överviktiga eller har fetma. Men sjukdomen är polygenetisk, det är flera faktorer som samverkar.

– Den som har typ 2 i släkten bör verkligen tänka på att leva sunt. Inte röka, röra på sig, inte äta ohälsosam kost. Det är inte kört bara för att föräldrar har sjukdomen, det går att påverka med sund livsstil. Förr pratade man om diabeteskost, det glädjande är att det har man slutat med idag. Alla borde äta som en person med typ 2-diabetes, en så kallad medelhavskost med mycket grönsaker, nötter och olivolja - det är den kost som enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har bäst evidens. Så alla i familjen kan äta samma sak. Den som har typ 1 kan däremot behöva vara extra noga med att veta hur mycket kolhydrater en måltid innehåller för att kunna dosera rätt mängd insulin.

 

Träning med rep

Den som har diabetes typ 2 i släkten bör vara extra noga med att inte röka, röra på sig och äta hälsosamt. Foto: Unsplash

 

Du måste vara lyhörd

Att diagnostisera går snabbt och den som drabbas av typ 1 behandlas sjukhusläkare, typ 2 av distriktsläkare. För typ 1-diabetes gäller alltid insulin medan för typ 2 inleds vården med en tablett metformin redan vid diagnostillfället. Patienten får frågor om levnadsvanor och för typ 2, där livsstilen påverkar sjukdomsförloppet, fås en individanpassad vård där tips om kost, motion med mera skräddarsys för den enskilda personen. Även antalet läkarbesök varierar.

– Som läkare måste jag vara lyhörd, spännvidden är enorm mellan olika personer. Det är bra att träffa samma läkare för att få kontinuitet, säger Stefan Jansson.