Med symptom som buksmärta, uppkördhet och oregelbunden tarmfunktion är IBS en sjukdom som ställer till det i vardagen för många svenskar. Vanligtvis lider de även av förstoppning och/eller diarré.

De med medelsvår till svår sjukdom har dagliga besvär som kan påverka även det sociala livet och orsaka depression och ångest.

 

Svårt att ställa diagnos

Diagnosen är heller inte helt okomplicerad. IBS kan ha olika bakomliggande faktorer och sjukdomsbilden varierar kraftigt från person till person. Detta gör att sjukdomen kan upplevas som diffus.

"Diagnosen är dubbelt så vanlig hos kvinnor"

Det finns idag inte något prov som man kan använda för att säkerställa diagnos. Diagnosen baseras istället på patientens sjukdomshistoria och beskrivning av symtom. Detta i kombination med att man utesluter exempelvis laktos- och glutenintolerans, samt inflammation i tarmen. Diagnosen är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män.

 

Okänt varför vi drabbas

Orsaken till sjukdomen är fortfarande okänd, men forskning tyder på att samspelet mellan hjärna, tarm och bakterier kan ha stor betydelse, liksom stress, diet och genetiska faktorer. Forskning har visat att patienter med IBS kan ha en förändrad sammansättning av bakteriefloran i tarmen, med för lite av de goda bakterierna och för mycket av de onda.

"En störning i kommunikationen mellan tarmen och hjärnan"

Denna obalans kan leda till en störning i kommunikationen mellan tarmen och hjärnans nervsystem. Man har även sett att flertalet patienter med IBS har en ökning av vissa immunceller i tarmen vilket tyder på förändringar i tarmens slemhinna. Detta trots avsaknad av synlig inflammation.

 

En barriär som skyddar dig

Under normala förhållanden tar tarmen upp de näringsämnen vi behöver. Samtidigt der den till att främmande ämnen, som bakterier, inte tas upp utan förs ut med avföringen. Tarmen fungerar med andra ord som en barriär mot skadliga ämnen.

"Bakterier och andra skadliga ämnen kan lättare passera"

Ökningen av immunceller hos vissa patienter med IBS kan alltså innebära att tarmbarriären öppnas upp. På så vis kan bakterier och andra skadliga ämnen lättare passera genom tarmslemhinnan. Vad som sedan händer i slemhinnan och hur det kan bidra till sjukdomen är ännu oklart. Mer forskning behövs därmed för att kartlägga samspelet i tarmen hos patienter med IBS och hur det skiljer sig mot friska.

 

Katastrofalt behandlingläge

I dagsläget finns inget botemedel – men läkemedel, diet och psykologisk behandling kan lindra symptomen. Även probiotika har visat sig ha god effekt på symtomen hos vissa patienter.

Med tanke på att 1 av 10 i Sverige lider av IBS och inget botemedel finns så krävs mer forskning runt sjukdomen – dels för att hitta orsakerna bakom, dels för att i slutändan också nå fram till effektivare behandlingar.