På övergripande nivå har befolkningens hälsa en direkt bäring på vilken utbildningsnivå vi har. Forskning och erfarenheter visar tydligt att de som klarar av sin skolgång har betydligt bättre chanser att lyckas i sitt fortsatta liv, därför kraftsamlar Västra Götalandsregionen så att fler elever ska lyckas.

 

Kraftsamling i fem områden

 

Idag kommer oroväckande höga siffror från Skolverket som visar att elever inte klarar av sin skolgång. Att barn inte klarar av sin skolgång är inte bara ett bekymmer för folkhälsan utan för hela samhället. Utbildning syftar till att utveckla en människas personlighet och insikten om dess värde, men ger också en grundsten i barnets framtida utveckling och möjligheter. 

Det är av stor vikt att vi tar detta på allvar


Förra året var det 2257 elever i Västra Götaland som gick ut nionde klass utan gymnasiebehörighet. Det är av stor vikt att vi tar detta på allvar och kraftsamlar kring detta problem.

Västra Götalandsregionen ansvarar på uppdrag av folkhälsokommittén för samarbetsprojektet Kraftsamling fullföljda studier. Det är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, Göteborgs Stad och andra aktörer i Västra Götaland där olika aktiviteter och projekt genomförs för att fler elever ska gå ut skolan med godkända betyg. Kraftsamlingen är indelad i fem områden; studiemotivation, psykisk ohälsa, livsvillkor och levnadsvanor samt migration och utbildning.

 

Identfiera riskfaktorer

 

Unga som hoppar av sin utbildning upplever ofta skolan som meningslös och har svårt att se samband mellan sina studier och framtida mål. Unga som lider av psykisk ohälsa får ofta sämre skolresultat och därmed också sämre framtidsutsikter senare i vuxenlivet. Barn och unga med migrationsbakgrund står inför särskilda utmaningar som eventuellt kortare tid i skolan, trauman eller avsaknad av kontaktnät. Genom att identifiera riskfaktorer för ohälsa i tid, möta upp med hälso- och sjukvårdsinsatser, skapa kontakt mellan skola och näringsliv och erbjuda utvecklande sammanhang visar vi på framtidsmöjligheter och ökar motivationen för eleverna att fullfölja sina studier. Här kan vi göra mycket.


Den psykiska ohälsan ökar framförallt hos våra barn och ungdomar. Stress, prestationsångest och sömnsvårigheter är vanligt förekommande när vi frågar våra ungdomar hur de mår. De upplever att den psykiska ohälsan är något man inte gärna pratar högt om, trots att det blir allt vanligare idag.

 

pojke som läser en bok

Stress, prestationsångest och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland ungdomar i dagsläget. Foto: Unsplash
 

Öka studiemotivationen

 

En god folkhälsa hos våra invånare är ett gemensamt ansvar. Tidiga och förebyggande insatser hos våra barn leder till bättre förutsättningar när de blir äldre. Att arbeta tillsammans tror jag är en framgångsfaktor, och en nödvändighet om vi ska lyckas med målet att fler elever ska gå ur skolan med godkända betyg.

Inom projektet Kraftsamling fullföljda studier görs många konkreta insatser för att öka studiemotivationen.

Pulsträning är viktigt för barns kognitiva utveckling.

Flera skolor i regionen deltar i pulsprojekt, där eleverna tre gånger i veckan har pulsträning utöver sina ordinarie idrottslektioner. Pulsträning är viktigt för barns kognitiva utveckling. Pulsprojektet är väldigt uppskattat både av elever och lärare som är helt överens om att både inlärningsförmågan och koncentrationen på lektionerna ökar de dagar när eleverna har haft pulsträning innan skolan.

 

Tidiga insatser

 

Sex vårdcentraler runt om i regionen deltar i ett pilotprojekt med särskilt uppdrag att ta fram aktiviteter för barns psykiska hälsa. Vårdcentralerna har fått extra resurser i form av tre psykologer och en socionom för att ta hand om barn och unga i åldrarna 6-18 år, med psykisk ohälsa. Fokus ligger på korta behandlingar antingen enskilt eller i grupp.

Med rätt stöd i en svår livssituation kan negativa mönster brytas. 

Tidiga insatser, som att genomföra hembesök när barnet är nyfött, gör att man tidigt kan identifiera förhållanden i en familj och säkerställa att ett barn inte far illa. Med rätt stöd till barn och föräldrar med svår livssituation kan negativa mönster brytas. 

Familjen betyder mycket, samhället och skolan likaså. Vi måste ta ett gemensamt ansvar för våra barn och unga och arbeta tillsammans. Genom kraftsamlingen tvingas vi arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål – där alla gör sin del.