Tillståndet är lätt att behandla när det väl har upptäckts.

– Många personer skulle kunna må bättre om medvetenheten ökar om att det kan vara bukspottkörteln som är grunden till problem som visar sig i mage och tarm, säger professor Matthias Löhr, en av Sveriges ledande specialister just på bukspottkörteln, eller pankreas som det heter på medicinspråk.

Bukspottkörteln har flera livsviktiga uppgifter, till exempel producerar den kroppens kanske viktigaste hormon, insulin. Dessutom ser bukspottkörteln till att matsmältningen fungerar, genom att producera så kallade matsmältningsenzym. Dessa enzym spjälkar maten till näringsämnen som är tillräckligt små för att kunna tas upp i kroppen.

 

Riskera näringsbrist

 

Om detta fungerar dåligt kan vi drabbas av diarréer, uppblåsthet, illamående, magknip och diffusa obehagskänslor i magtrakten. Ofta blir problemen värre i samband med måltid, och allra värst känns det om vi äter fet mat.

Många undviker fet mat för att må bättre, för att sedan gå och prata med en läkare om sina problem.

– Att gå omkring med en oupptäckt dålig pankreasfunktion gör att man, förutom symtomen med magen, också riskerar näringsbrist och viktnedgång eftersom kroppen inte kan ta upp näringsämnena som det är tänkt. Vi vet att många personer undviker att äta fet mat för att må bättre, istället för att gå iväg och prata med en läkare om sina problem. Men att undvika fett ökar ytterligare risken för att inte få i sig en fullgod kost, till exempel de viktiga fettlösliga vitaminerna. Det är inte alls en bra taktik, säger Matthias Löhr.

Forskning visar att problem med bukspottkörteln är vanligare än vad som tidigare varit känt. Det finns också studier som pekar på att många människor går omkring och lider i onödan av sina mag- och tarmbesvär.

 

Dykt upp nya rön

 

– Det finns en stor brist på kunskap, både hos allmänheten och inom vården. Mörkertalet är stort, och vi behöver göra mer för att hjälpa dessa patienter, menar Matthias Löhr.

Brist på matsmältningsenzym går nämligen lätt att behandla, genom att helt enkelt äta de enzymer som kroppen saknar. Enzymerna tas vid varje måltid, blandas med maten i mag-tarmkanalen, och gör så att matsmältningen fungerar normalt igen.

Det finns många sjukdomar som kan leda till dålig funktion hos bukspottkörteln.

Det finns många sjukdomar som kan leda till dålig funktion hos bukspottkörteln, och därmed brist på matsmältningsenzymer. De kanske mest kända är pankreatit, cancer, Crohns sjukdom och cystisk fibros. Men på senare tid har det dykt upp nya rön som visar att brist på matsmältningsenzym också kan uppkomma vid en rad andra vanliga sjukdomar. Man har funnit kopplingar till bland annat IBS, glutenintolerans och diabetes.

 

Ta symtomen på allvar

 

Dessutom kan enzymbrist vara en del i ett normalt åldrande. Bukspottkörteln drar ner på farten precis som många andra organ när vi blir äldre. Samtidigt är det ännu viktigare på äldre dagar att både få i sig, och kunna tillgodogöra sig, alla näringsämnen som behövs för att leva ett så friskt liv som möjligt.

Redan i 50-årsåldern ökar risken för brist på matsmältningsenzym.

Redan i 50-årsåldern ökar risken för brist på matsmältningsenzym. Det är lätt att nonchalera sina magproblem, eller skylla på stress eller dåliga matvanor. Men Matthias Löhr uppmanar fler att ta symtomen på allvar, och att söka hjälp om man har magproblem som upprepade diarréer, buksmärtor och viktnedgång. 

 

En korrekt diagnos

 

– Ett enkelt avföringsprov kan hjälpa läkaren att utröna om problemen beror på enzymbrist, som i så fall ska behandlas. Behandlingen är viktig, dels för att patienten ska kunna äta som vanligt utan att få diarré, uppblåsthet och ont i magen, men också för att minska risken för näringsbrist. Brist på matsmältningsenzym behandlas på samma sätt oavsett underliggande orsak, men det är förstås även värdefullt att få en korrekt diagnos och behandling om det även finns en eventuell sjukdom som är orsaken till bukspottkörtelns dåliga funktion.