– Vi har en situation i Sverige idag där vi lever allt längre och där många lägger till allt fler friska år till livet. Samtidigt har vi grupper där det går åt andra hållet. Vi vet att den socioekonomiska bakgrunden spelar en väldigt stor roll. Mellan de som har lång och kort utbildning, bland både män och kvinnor, kan det skilja upp till sex år i medellivslängd, vilket är oacceptabelt.

 

Ett bredare perspektiv

 

Regeringen har tillsatt en kommission för jämlik hälsa som valde att ta ett bredare grepp och titta på flera olika faktorer som påverkar folkhälsan. En av slutsatserna de kom fram till är att grundförutsättningarna för en god hälsa börjar väldigt tidigt i livet, det vill säga redan i skolan.

Regeringen har därför ställt sig bakom målet om ett rökfritt Sverige år 2025.

– Vi måste arbeta med ett folkhälsoperspektiv när vi utformar skolpolitiken, hälso- och sjukvårdsfrågor men också våga vara djärva när det gäller de delar som handlar om livsstilsfaktorer. Ett viktigt område är rökning som är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och tidig död. Regeringen har därför ställt sig bakom målet om ett rökfritt Sverige år 2025.

Vi lever längre idag samtidigt som antalet cancerfall ökar. Det betyder att fler människor kommer att leva med cancer under en betydligt längre period. Idag vet vi att ungefär en tredjedel av all cancer kommer att kunna förebyggas.

– Vetskapen om att antalet cancerfall kommer att öka tydliggör hur viktigt det är att jobba med livsstilsfaktorer i utvecklingen av folkhälsopolitiken framöver för att kunna förebygga denna ökning.

 

Rörelsefrågans betydelse

 

Det är viktigt med ett helhetsgrepp, samtidigt finns det vissa områden som är mer oroväckande än andra och där man behöver gå fram snabbare. Den ökade fetman och bristen på rörelse är exempel på detta. Rapporter visar att endast var femte tonårsflicka rör på sig tillräckligt dagligen.

Det ska finnas möjlighet till rörelse varje dag under skoldagen.

– Tillsammans med Riksidrottsförbundet har regeringen beslutat att utveckla rörelsefrågan. Det innebär fler idrottstimmar från år 2019. På lokal nivå ska det finnas möjlighet till rörelse varje dag under skoldagen. Får man in det på ett mer naturligt sätt i den dagliga skolverksamheten, kommer du inte enbart åt fler utan även de socioekonomiska skillnaderna som finns inom rörelse idag.

 

Ett gemensamt ansvar

 

Folkhälsa är inte en isolerad fråga. Enligt Annika Strandhäll räcker det inte med att endast regeringen agerar och arbetar med myndigheter om vi ska få en bättre folkhälsa.

Här behövs det en bred uppslutning och ett engagemang

– Här behövs det en bred uppslutning och ett engagemang från många sektorer såsom kommuner och landsting, skolan, sjukvården men också idrottsrörelsen. De olika aktörerna måste känna att de har ett gemensamt ansvar för de här frågorna. Vi har så mycket att vinna på detta när det gäller livskvalitet. Dels kommer vi att leva längre så vi måste ta vara på vår hälsa och dels kommer fler att leva längre med kroniska sjukdomar. Vi måste vara många som engagerar oss tillsammans. Vi har allt att vinna, enbart den insikten att en tredjedel av all cancer går att förebygga är en hisnande tanke.