Om en Frisk Generation 

En Frisk Generation är en stiftelse som inspirerar och stöttar barnfamiljer att leva ett mer aktivt och hälsosamt liv. Över 900 familjer har deltagit i En Frisk Generations program. Två gånger i veckan får barnen, deras föräldrar och syskon, prova på olika aktiviteter gratis. Vid varje träningstillfälle får familjerna också äta middag ihop och lära sig mer om mat och vad kroppen behöver för att må bra. En forskargrupp från Karolinska Institutet har sedan starten, 2011, utvärderat metoden. H.K.H Prins Daniel är En Frisk Generations beskyddare.

När jag ringer upp Anja Nordenfelt, verksamhetschef på insamlingsstiftelsen En Frisk Generation, en torsdagsförmiddag är hon i färd att förflytta sig från kontorslokalen i Klocktornet på Stockholms Stadion och ut i den friska, och idag något blåsiga, luften, mot Lill-Jansskogen.

– Jag tänkte faktiskt passa på att ta en promenad under tiden vi pratar, säger hon och minuten senare börjar det alltså blåsa lätt i luren. 

– Annars blir det lätt att man sitter stora delar av dagen eftersom det är så våra jobb ser ut idag. Rörelse handlar inte bara om att träna hårt utan också om att aktivera kroppen under hela dagen, fortsätter hon.

 

Sverige sitter

Sverige är ett av världens mest stillasittande länder och den spontana aktiviteten minskar redan vid 10 års ålder. Unga vuxna rör sig mindre än 85-åringar och riskerar att få än sämre hälsa än tidigare generationer. Hälsa har dessutom blivit en klassfråga, kopplat till utbildning och ekonomiska förutsättningar. Stiftelsen En Frisk Generation samarbetar med kommuner, regioner företag och organisationer och riktar sig till barn och föräldrar i områden med begränsade resurser och inspirerar och ger verktyg för ett hälsosammare liv. 

– Vi verkar för att väcka intresse för den viktiga vardagsmotionen; att barn ska tycka att det är roligt att röra på sig och fortsätta göra det hela livet. Eftersom stillasittandet ökar främst utanför skoltid är det viktigt att också involvera föräldrarna i vårt arbete, säger Anja Nordenfelt.  

 

Varför är det bra att röra på sig?

Forskning på metoden utförd i samverkan med Karolinska Institutet visar att de barn som deltar i stiftelsens program ökar sin fysiska aktivitet tre gånger mer jämfört med andra internationella studier. Men, undrar jag, varför det är så bra att röra på sig egentligen?

– Bara i Sverige står för tidig död på grund av livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kronisk lungsjukdom för över 90 procent av alla dödsfall. Genom ökad fysisk aktivitet kan vi förebygga vissa av dessa livsstilssjukdomar. Dessutom har det psykiska välbefinnandet en stark koppling till det fysiska, och vice versa. Genom att vara med i en förening skapas en känsla av gemenskap och sammanhang som är nog så viktig för ett hälsosamt liv, säger hon medan hennes raska tempo börjar höras på hennes andning och tal.

 

Basketövning och gemenskap

Det finns många hälsofördelar att hämta från fysisk aktivitet. Inte minst gemenskap och endorfiner i mängder. Foto: En Frisk Generation

 

Hjärta och lungor livsviktiga

Vid ett aktivt liv förbättras lungkapaciteten och syreupptagningsförmågan, tvärtom vid ett stillasittande liv. Risken för hjärt-och kärlproblematik som exempelvis högt blodtryck, höga kolesterolhalter, hjärtinfarkt eller stroke minskar betydligt. 

Träning har också visat sig bra för den som redan drabbats av sjukdom. Medan såväl hjärt- och kärlpatienter som cancerpatienter förr fick rådet att vila och ta det lugnt ges de numera ofta rekommendationer att motionera på grund av rörelsens läkande effekter. För astmatiker innebär in sin tur att ju mer aktiv man är, desto bättre fungerar lungorna. Frisk luft och motion är därmed bra för alla.

– Dessutom, fortsätter hon, nu när jag är ute och går i raskt tempo märker jag en direkt effekt genom att jag blir piggare och känner mindre stress, något som jag vet kommer att följa med mig resten av dagen. 

 

Det lilla gör skillnad

Raska promenader. löpning och cykling är alla exempel på aeroba aktiviteter som stärker muskler, inklusive hjärtmuskeln, vävnader och skelett vid regelbunden utövning. Det behöver inte handla om att gå ut och träna för ett maratonlopp alltså, på tal om det stadion hon rundar, även om det krävs lite puls för att de riktiga hälsoeffekterna ska uppnås.

– Faktum är att skillnaderna är större hos dem som gått från ett helt inaktivt till ett aktivt liv än hos de som redan tränar och lägger på ett pass, säger Anja Nordenfelt.  

Men ju tidigare i livet som motion blir en naturlig del av vardagen desto bättre sett till att förebygga men också lindra hjärt-kärl- och lungsjukdomar. 

– Som förälder kan man både föregå med gott exempel och inkludera barnet i ens egna aktiva livsstil. Barn har en naturlig rörelseglädje som kan hålla dem friska hela livet, det gäller bara att ge dem rätt förutsättningar, avslutar Anja Nordenfelt.