Vår inomhusluft innehåller precis som vår utomhusluft små partiklar från olika utsläppskällor. Dels har vi föroreningar utifrån, från avgaser och utsläpp, dels har vi föroreningar som uppstår ifrån naturliga emissioner från oss själva men även tillförda emissioner genom de saker vi omger oss med. Matlagning, brasor i kaminen och levande ljus är alla källor till föroreningar som måste ventileras ut från våra byggnader för att inte bidra till ohälsa. Ett bra inomhusklimat innefattar faktorer som rätt temperatur, luftfuktighet, ljus och godkända bullernivåer men även luftkvalitet har en självklar plats.

Bra ventilation är särskilt viktigt för de som lever med allergi och astma

– En bra luftkvalitet beror på hur frisk luften är som kommer in, emissioner från mänskliga aktiviteter och från själva byggnaden och hur effektivt ventilationen vädrar ut föroreningarna, berättar Britta Permats, vd på Svensk Ventilation.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd kring ventilation i bostäder bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme.

– Bra ventilation är särskilt viktigt för de som lever med allergi och astma eftersom en dålig luftkvalitet förvärrar symptom och till och med gör det omöjligt att vistas i vissa miljöer. Faktum är att dålig luftkvalitet också är en riskfaktor för allergi och astma, säger Britta Permats.

Brister i skolor

Enligt Folkhälsomyndighetens och Arbetsmiljöverkets granskningar kan så många som var femte skola ha problem med inomhusluften som dessutom kan påverkar elevernas hälsa negativt. Detta kan ses i ljuset av att astma och allergi ökar bland barn och ungdomar.

– 1,9 miljoner barn och 230 000 anställda lärare tillbringar majoriteten av sin vakna tid i skolans inomhusmiljö med en ventilation som dessutom ofta är dimensionerad för betydligt mindre klasser än dagens, säger Britta Permats. De gränsvärden som finns är dessutom minimigränser.  

Det första steget mot en god luftkvalitet är just en rätt dimensionerad ventilation utefter de människor som bor och verkar i lokalerna. Ventilationen ska även dimensioneras efter hur tät byggnaden är; äldre hus har ofta självdrags- eller frånluftsventilation men också ett större luftläckage. Kontroller ska ske regelbundet i form av en så kallad OVK, obligatorisk ventilationskontroll, för att säkerställa att minimigränserna levs upp till, alternativt vad som måste åtgärdas. Denna utförs av fackmän.

Britta Permats lägger till:

– Nyare bostäder byggs täta för att spara energi vilket kräver ett mer komplett ventilationssystem för att hålla en god luftkvalitet och ett bra termiskt klimat utan drag.

Det går att upptäcka brister i ventilationen genom enkla egenkontroller

Att styra både till- och frånluft ger betydligt mer kontroll samt en filtrerad och förvärmd tilluft.  

 Oavsett kraftfull ventilation eller inte, hur den brukas påverkar effekten. Att öppna fönster och installera spisfläktar kan rucka luftflödet så det gäller att förstå hur luften transporteras i den byggnad man bor i för att inte effekten ska bli den motsatta – att dålig luft stannar kvar i bostaden medan den nya transporteras ut.  

– Det går att upptäcka brister i ventilationen genom enkla egenkontroller. Varningstecken är kondens på innerfönster, kvarstående imma på badrumsspegeln långt efter att man duschat eller att ett papper inte fastnar vid utsugsventilen i badrummet. Matos som sprider sig till andra delar i bostaden kan vara ytterligare ett tecken på bristfällig ventilation, avslutar Britta Permats.