I Sverige är 80-85 % av vårdkostnaderna relaterade direkt eller indirekt till kroniska sjukdomar. Många kroniska sjukdomar går att förebygga med en bättre livsstil och fysisk aktivitet, till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, långvarig smärta och psykisk ohälsa. Det finns alltså stora kostnader att spara genom att satsa på friskvård och prevention.

RevolutionerandeRoger

De största effektiviserande revolutionerna inom vården, och samhället i stort, är kopplade till utveckling av ny teknik. Digitaliseringen har redan effektiviserat samhället men inte riktigt nått vården i samma utsträckning. Det händer jättemycket på området och rader av aktörer gör satsningar.

– Vi kommer antagligen att få se en snabb utveckling av digitala hjälpmedel inom vården. Det borde komma en ketchupeffekt de kommande 10 åren, säger Roger Molin, tidigare regeringens samordnare av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, numera analytiker på SKL.

Ändrade levnadsvanor

Det saknas en systematisk diskussion om hur antalet personer med kroniska sjukdomar ska kunna minska. Digitala hjälpmedel kommer att kunna hjälpa personer att ändra sina levnadsvanor så att risken för kronisk sjukdom minskar. Den som direkt på en skärm får återkoppling om hur exempelvis fysisk aktivitet påverka viktiga värden, får ett viktigt stöd. 

Man blir stadigt sämre i sin kroniska sjukdom men att det går att bromsa

– Vi vet också att man blir stadigt sämre i sin kroniska sjukdom men att det går att bromsa försämringen med rätt behandling. Dessutom löper många risken att få följdsjukdomar som både är kostsamma för vården och besvärliga för patienten. Om vi kunde förhindra utvecklingen av den kroniska sjukdomen från början sparar vi både pengar och lidande, säger Roger Molin.

Eftersom det saknas lättillgänglig aktuell kunskap får inte patienterna alltid den bästa eller senaste behandlingen. Störst kunskapsluckor finns i behandlingen av smärta och psykisk ohälsa då det ofta innebär en mix av läkemedel och fysisk aktivitet. Få upplever att de får stöd mellan vårdbesöken och att uppföljningarna av behandlingsresultaten brister. Det skulle kunna öka förutsättningarna för att alla får del av den behandling som har bäst förutsättningar att bromsa försämringen.

Bättre stöd behövs

– Uppföljningen skulle kunna bli bättre med digitala hjälpmedel. Alla patienter är olika duktiga på att följa råd. Med digitala hjälpmedel kan patienterna följa sina egna värdens utveckling i förhållande till dosering av läkemedel och till exempel fysisk aktivitet eller kost. Många patienter kan klara mycket på egen hand medan vården då kan lägga resurser på de som behöver mer stöd, förklarar Roger Molin.

Uppföljningen skulle kunna bli bättre med digitala hjälpmedel

Genom en målriktad satsning på att minska antalet patienter med kroniska sjukdomar kan vi spara de pengar som krävs för att göra en nödvändig digital revolution i vården. Vi har lyckats bra med prevention av hjärt- och kärlsjukdomar, även om det går att komma änna längre. Nu behövs samma engagemang på övriga sjukdomar, till exempel den stadigt ökande psykiska ohälsan i samhället.

– Det är på tiden att vi tar kunskapen om att många vanliga kroniska sjukdomar är förebyggbara på stort allvar, säger Roger Molin.