I höstas gav Jonas Ludvigsson, barnläkare och forskare inom celiaki, ut boken Doktorns guide till gluten, där han både slår hål på myter och förklarar vad celiaki faktiskt är. Med tanke på att orden gluten och glutenfritt florerar i såväl media som runt matbord, verkar det finnas både frågor och tankar kring ämnet. Är det till och med så att det är fler som drabbas idag?

– Det är helt klart fler som blir diagnosticerade med celiaki, och diagnosen ställs allt oftare hos äldre. Men att fler får diagnosen beror nog i första hand på att vi läkare allt mer letar efter celiaki, och att fler patienter vill testa sig. Därutöver kan det finnas en sann ökning, svarar Jonas Ludvigsson.

Tarmluddet skadasJonas

Att vara glutenintolerant innebär enkelt sagt att tarmen reagerar på gluten. Till att börja med ses en inflammation, men på sikt brukar också tarmluddet skadas. Litet mer än en procent av svenskarna lider av celiaki, vilket innebär att sjukdomen klassas som folksjukdom.

– Celiaki, eller glutenintolerans, kan inte botas eller växa bort. Däremot kan man påverka hur man mår, och troligen också minska risken för vissa (men inte alla) följdsjukdomar genom att äta en glutenfri kost, säger Jonas Ludvigsson. Genom att äta en glutenfri kost brukar både inflammationen försvinna och tarmluddet bli bra hos de allra flesta personer med celiaki.

Glutenfritt lika med hälsosamt?

Stämmer det att en glutenfri kost också är hälsosam?

Nej, det är fel. En glutenfri kost är bara nyttigare för den som har celiaki, inte för andra, svarar Jonas Ludvigsson. Däremot är det sannolikt så att enskilda personer kan vara känsliga för gluten och därmed mår bättre av glutenfri kost.

Att ställa egna diagnoser är dock något han starkt avråder ifrån.

– Diagnosen ska ställas först efter läkarkontakt, så boka en tid på vårdcentralen om du misstänker celiaki. Du bör INTE pröva att äta glutenfritt utan att först ha testat dig, avslutar Jonas Ludvigsson.

Fakta

  • Vanliga symptom på celiaki hos barn är dålig tillväxt och lös avföring. Många barn hittas också för att de har sjukdomar som är associerade till celiaki (glutenintolerans), till exempel diabetes.
  • Hos äldre kan trötthet, depression och benbrott vara tecken på celiaki.
  • Det finns inget samband mellan laktosintolerans och celiaki utom att ett fåtal patienter kan ha svårt att bryta ned mjölk när de får diagnosen celiaki men det problemet brukar gå över när man äter glutenfritt och tarmluddet återställs. Det finns inte något samband med annan födoämnesintolerans.
  • En utredning startar alltid genom ett blodprov. Om det talar för celiaki bör man gå vidare med ett vävnadsprov från tarmen. Är även detta typiskt för celiaki är diagnosen klar.