Samhället behöver också identifiera tydliga mål, strategier, etappmål och indikatorer för människor med kronisk sjukdom, för att hälsoklyftorna kan kunna minskas. Ett verktyg för jämlik vård – och på sikt en mer jämlik hälsa – är Socialstyrelsens nya riktlinjer för astma/KOL. Astma- och Allergiförbundet är representerat i det Nationella programrådet för astma/KOL på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att säkerställa att patientperspektivet finns med i implementeringsarbetet.

 

Förbättrad diagnostik 

Arbetet har bland annat haft fokus på att färdigställa kunskapsstöd som ska underlätta en korrekt och förbättrad diagnostik, där förslag till Behandlingsplan för barn med astma och Behandlingsplan för vuxna med astma är under revision. Även dokument för interprofessionell samverkan inom vården har tagits fram för olika målgrupper.

Luftvägsregistret är ett annat redskap som kan bidra till mer jämlik vård. Allt fler vårdenheter registrerar nu i registret och större data och mer korrekt information kan leda till att vården kan se vilka behandlingsmetoder som fungerar bra. Det blir dessutom lättare att göra jämförelser av vården mellan olika landsting och regioner. Var fungerar vården bra och vad kan vi göra för att den ska bli ännu bättre?

"Frågorna är särskilt viktiga för personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom"

Frågorna är särskilt viktiga för personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom samt personer med ökad känslighet. De rapporterar nämligen sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Miljöhälsorapporten 2017 (Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet) är en av många rapporter som beskriver detta.

Folkhälsomyndighetens slutrapportering av regeringsuppdraget inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011– 2016” är en annan. Kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är dessutom risktillstånd som kan inverka på mycket mer än den fysiska hälsan. Det kan påverka möjligheterna att arbeta och därmed den enskildes ekonomi, men också möjligheterna till aktiviteter, social samvaro och gemenskap med andra.

 

Balansera på järnväg. Foto: Unsplash

Luftvägsregistret är ett redskap som kan bidra till mer jämlik vård, en satsning som bör vara övergripande inom svensk sjukvård. Foto: Unsplash

 

Ökad livskvalitet 

De faktorer som kan påverka hur en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning tar sig uttryck i människors liv, går dock att förändra. Det kan handla om kunskapsspridning och utbildning, miljöanpassningar, ekonomiska satsningar och lagstiftning.

För människor med allergi kan just kunskapsspridning och miljöanpassningar vara förutsättningar för att vardagslivet ska fungera. Men även lagstiftning, som exempelvis det nya lagförslaget om rökfrihet på vissa offentliga platser, kan bidra till bättre hälsa och ökad livskvalitet för många.

"Jämlik hälsa borde vara en prioriterad fråga för samhället"

Jämlik hälsa borde vara en prioriterad fråga för samhället, och eftersom människor med kronisk sjukdom och funktionsnedsättning är en grupp som har större förbättringspotential är befolkningen i övrigt när det gäller hälsan, är det en viktig grupp att satsa på.

Men det räcker inte med vackra ord. För att folkhälsopolitiken ska ge resultat behöver politikerna identifiera särskilda mål, strategier, etappmål och indikatorer som gör det möjligt att uppnå ambitionen om minskade hälsoklyftor.

Maritha Sedvallson, ordförande, Astma- och Allergiförbundet

Det är en kolumnist som har skrivit denna text. Åsikterna som framförs vidhålls av denne. Mediaplanet står politiskt oberoende.