Men som alltid när ett begrepp får ett brett genomslag och förvandlas till ett modeord som återkommer i många olika sammanhang uppstår det risker. Vad menas med kunskapsstyrning? Spontant svarar nog de flesta att vården ska agera utifrån vetenskaplig evidens. Patienten måste vara säker på att den vård som ges har en god vetenskaplig grund. Så långt är nog de flesta överens.

Mjuka värden

Svårigheten är att fastställa vad som är bevisat. Experterna är inte alltid överens och de flesta inser säkert att det även måste finnas ett utrymme för att låta individuella bedömningar påverka de insatser som möter en patient i vården. Att den konkreta vården ute i verkligheten formas i mötet mellan patient och läkare.  

Vi är övertygade om att mjuka värden som bemötande, kommunikation och gott om tid vid mötet mellan patient och vårdprofession har en mycket stor betydelse

Vi är övertygade om att mjuka värden som bemötande, kommunikation och gott om tid vid mötet mellan patient och vårdprofession har en mycket stor betydelse för vårdens resultat. Det gäller oavsett om det finns lika starka vetenskapliga bevis för detta som när det gäller vårdens verksamhet i övrigt. Man kommer sannolikt aldrig att med lika hög grad av säkerhet kunna bevisa bemötandets goda effekter som effekterna av ett läkemedel.

Astma- och Allergiförbundet är positiva till ambitionen att göra vården mera kunskapsstyrd. Ett exempel på konkreta åtgärder som vi bejakar och som vi vill främja, är utvecklandet av nationella riktlinjer för vård och behandling av olika sjukdomar. Under 2015 fastställdes sådana riktlinjer av Socialstyrelsen gällande astmavården. Syftet är att dessa ska bli vägledande för landstingens astmavård. Flera landsting har på ett mycket lovande sätt påbörjat arbetet med implementeringen av riktlinjerna i den konkreta verksamheten. Astma- och Allergiförbundet är mycket delaktigt i detta arbete och ser här en potential till ökad trygghet, hälsa och livskvalitet för människor med astma.

Nya möjligheter

Ny kunskap har ofta svårt att tränga igenom ända fram till den konkreta vården. En mycket viktig aspekt av kunskapsstyrningen är därför implementeringen av ny kunskap. Inom området allergisjukdomar finns det en mycket stor potential till förbättringar genom utnyttjandet av ny kunskap. Det har t.ex. under det senaste årtiondet utvecklats mycket effektiva nya diagnostiska metoder inom området som i mycket liten utsträckning utnyttjas inom vården. Här är vi övertygade om att en satsning på att utveckla nationella riktlinjer för allergivården skulle bidra till en ökad grad av kunskapsstyrning och ha mycket stor betydelse för patienterna.

Vi har framfört detta önskemål till regeringen och Socialstyrelsen, men hittills har vi inte sett ett sådant initiativ

De nya möjligheterna till diagnos och behandling, tex att urskilja risken för svåra och livshotande reaktioner från de mer moderata, gör om de används en total skillnad för patienten och den närmaste omgivningen. Vi har framfört detta önskemål till regeringen och Socialstyrelsen, men hittills har vi inte sett ett sådant initiativ.

En effekt av bristen på intresse och aktivitet från regeringens och centrala myndigheters sida är att det idag endast finns strax över 70 aktiva specialister i allergologi i hela landet. Detta ska ställas i relation till den stora andel av befolkningen som har allergisjukdomar. En av de medicinska specialisternas roller inom sjukvården är att bidra till förmedlingen av ny kunskap.

Ett nationellt initiativ

I slutet av mars arrangeras en konferens i Stockholm för visa på behovet av ett nationellt initiativ när det gäller allergisjukdomarna. Både regeringen och Socialstyrelsen har avböjt medverkan.

Vi hoppas att ambitionen om en ökad grad av kunskapsstyrning inom vården även omfattar allergisjukdomarna!

Maritha Sedvallson
Förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet