En åkomma som kan ge risk för hjärtinfarkter, stroke och högt blodtryck. Sömnapné innebär ofrivilliga upprepade andningsuppehåll när man sover som beror på att luftvägarna tillfälligt blockerats. Precis som kroppen i övrigt slappnar musklerna i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) av när man sover vilket kan orsaka en apné. En vanlig effekt av sömnapnéer är att man blir trött dagtid då sömnkvaliteten blir nedsatt.

 

Kan vara en anatomisk förträngning 

Det finns två typer av sömnapnéer, dels den centrala där hjärnan missar att skicka ut en signal om att man ska andas, och dels den obstruktiva där en förträngning av luftvägarna gör att man inte får ner luft även då kroppen försöker. Båda är allvarliga symptom som man ska söka läkarhjälp för.

"När det gäller obstruktiv sömnapné så drabbas 4-10 procent av befolkningen"

– När det gäller obstruktiv sömnapné så drabbas 4-10 procent av befolkningen av det någon gång under livet. I yngre åldrar är det fler män som drabbas, men när kvinnorna kommer in i menopausen så jämnas det ut, berättar Anna Hardenstedt – Ståhl, försäljningschef på SomnoMed i Sverige och Danmark.

SomnoMed är ett australiensiskt företag som sedan 2009 marknadsför en Antiapnéskena i Sverige för obstruktiv sömnapné. SomnoMed är ett av de ledande företagen globalt inom COAT (Continuous Open Airway Therapy) och erbjuder kliniskt beprövade behandlingsalternativ för andningsbesvär i samband med sömn.

 

Skälen varierar

Skälen till den obstruktiva sömnapnén varierar, det kan vara en anatomisk förträngning som förvärras under natten då man ligger ner. Där kan övervikt vara ett skäl till förträngningen och överviktiga män är överrepresenterade i patientgruppen.

En annan orsak kan vara rent fysikalisk, om man ligger på rygg så dras alla delar av kroppen nedåt av tyngdkraften.

– Det finns en liten del av luftstrupen som är helt oskyddad och den kan ”falla ihop” så mycket att man får svårt att dra ner luft.

Obstruktiv sömnapné kan vara mild, måttlig eller svår. Vid den svåra har man fler än 30 andningsuppehåll/apnéer per timme.

 

Medicintekniska hjälpmedel motverkar sömnapnéer

BettskenaFör att hjälpa till att hålla luftvägarna öppna finns det ett par olika hjälpmedel, dels en lite mer komplex som alltid hjälper, och dels en enklare som oftast hjälper vid mild eller måttlig sömnapné. Den mer komplexa, CPAP, består av en andningsmask man sätter över ansiktet och som under natten blåser in luft i strupen och därmed ser till att den hålls öppen av luftströmmen. Den enklare är en skena, eller egentligen två skenor, en för respektive över- och underkäke.

– Skenorna har en mekanism som gör att underkäken skjuts fram till ett underbett så underkäken inte kan falla ner under natten, vilket är ett av de vanligaste skälen till obstruktiv sömnapné, förklarar Anna Hardenstedt-Ståhl.

Fördelen med CPAP är att den alltid hjälper om man använder den rätt. Nackdelen är dels att den är lite besvärlig att använda då den sitter ihop med en maskin med en luftslang, så man kan inte ligga hur som helst. Sedan torkar luftströmmen lätt ut slemhinnan och skapar visst obehag. Dessutom måste man vara nära till ett eluttag när man använder den.

 

Mycket enkel att använda

Fördelarna med skenan är att den är mycket enkel att använda och den är behändig att ta med i necessären. Sedan behövs ingen el så man kan använda den överallt. Nackdelen är att den inte alltid hjälper lika effektivt som CPAP, och vissa kan få lite ont i käkarna av att underkäken skjuts fram.

"Patienterna använder den under största delen av natten."

– Men det finns en adderande fördel med skenan och det är att eftersom den är så enkel att använda så använder patienterna den under största delen av natten. För CPAP:n visar undersökningar att den bara används i snitt 4 timmar per natt.

Detta påverkar de effekter som dessa hjälpmedel får i det förebyggande arbetet mot hjärt- och kärlsjukdomar.

– Forskning har visat att de som använder skena sänker sitt blodtryck lika mycket som de som använder CPAP, och man tror det beror på just att skenan används under längre perioder.

 

Sömnapnépatienter hamnar ofta mellan stolar

En sak som Anna Hardenstedt-Ståhl reagerat på när hon hör patienternas berättelser är att läkarna ibland missar i uppföljningen.

"Tandläkarens uppgift är att anpassa skenan till patienten"

– När det är en skena som blir behandlingen så skriver läkaren bara en remiss till tandläkaren. Tandläkarens uppgift är att anpassa skenan till patienten, sedan tar tandläkarens ansvar slut. Och alltför ofta följs patienten inte upp av den läkare som skrev remissen för att kontrollera att skenan hjälper som den ska mot sömnapnén.

Läkaren specificerar sällan heller vilken skena som ska användas.

– Då patienter i Sverige får sin skena bekostad inom sjukvårdssystemet bör skenan vara godkänd som en medicinteknisk produkt. Många tandtekniska labb har egna varianter på skenor som inte är klassade som medicintekniska produkter. Här borde läkarna vara lite mer pålästa.