I Sverige har vi genomarbetade nationella behandlingsriktlinjer som syftar till att undvika onödig antibiotikabehandling utan att öka risken för komplikationer. Marie Gisselsson-Solén har jobbat som specialistläkare inom öra-näsa-hals och även forskat inom området i många år och konstaterar att antalet ställda diagnoser av öroninflammationer inom specialistvården har minskat de senaste tio åren.

 

Läker ut av sig själv 

– Det kan delvis bero på att vi sedan 2009 har med pneumokock-vaccin i den allmänna vaccinationen av barn, den bakterien ligger bakom många öroninflammationer, men det finns fler förklaringar. Sannolikt har antalet läkarbesök med misstänkt öroninflammation minskat, då allt fler föräldrar vet att vi ofta avstår från antibiotikabehandling på grund av att många öroninflammationer läker ut av sig själv.

Öroninflammation är den vanligaste bakteriella infektionen hos barn och är oftast en följdeffekt av ett tidigare förkylningsvirus.

"Bakterierna orsakar lättare infektioner i samband med virus."

– Barn har alltid bakterier i nässvalget, oftast utan att bli sjuka av dessa bakterier. Vid förkylning kan bakterierna vandra från nässvalget via örontrumpeten in i mellanörat och där orsaka en infektion. Forskning har visat att det finns en synergistisk effekt mellan virus och bakterier, så att bakterierna lättare orsakar infektioner i samband med virus.

 

En svår balansgång 

Anledningen till att man tidigare var så snabb med att ge antibiotika var att komplikationerna kan vara väldigt allvarliga då örat ligger nära hjärnan. Det är en svår balansgång att undvika onödig antibiotikabehandling utan att samtidigt öka risken för komplikationer, men all tillgänglig internationell forskning på området har använts för att komma fram till de behandlingsriktlinjer vi har idag.

"De nationella riktlinjer vi har är mycket grundligt genomarbetade"

– De nationella riktlinjer vi har i Sverige är mycket grundligt genomarbetade och fungerar som ett tydligt stöd till allmänläkare och specialister.

En känd komplikation till öroninflammation är hjärnhinneinflammation och forskarna går nu vidare med att kolla hur många av alla hjärnhinneinflammationer som har sitt ursprung i en öroninflammation.

– Det är viktigt att hjärnhinneinflammationspatienter med samtidig öroninflammation behandlas för båda diagnoserna och att de i efterhand får hörseln kontrollerad, avslutar Marie Gisselsson-Solén.

 

Nationella behandlingsriktlinjer vid öroninflammation

  • Alla barn som har haft misstänkt ont i örat under minst ett dygn bör undersökas
  • Barn mellan 1 och 12 år med konstaterad öroninflammation utan komplicerande faktorer (se nedan) ges primärt inte antibiotika, men följs upp med aktiv expektans vilket bland annat innebär:
    • Att barnet ges smärtstillande
    • Ny undersökning inom 2-3 dagar vid utebliven förbättring (alternativt vilande recept)
    • Ny undersökning genast i händelse av försämring

 

  • Om komplicerande faktorer finns med i bilden ska antibiotika ges även till barn mellan 1 och 12 år. Till komplicerande faktorer räknas bland annat:
    • Att det gått hål på trumhinnan
    • Dubbelsidig öroninflammation hos barn under 2 år
    • Svår smärta trots smärtstillande
    • Infektionskänslighet, ”öronbarn”
    • Missbildningar, frakturer
    • Cochleaimplantat
    • Tidigare operation i örat
    • Påverkat allmäntillstånd
  • Alla under 1 år och över 12 år ska behandlas med antibiotika vid öroninflammation.