Unik modell

 

Praktikertjänst har i jämförelse med andra privata samt offentliga vårdcentraler i Sverige betydligt lägre andel hyrläkare. I en tidigare undersökning ungefär 4 procent jämfört med 15 procent hos övriga privata vårdcentraler och 23 procent i offentlig primärvård. Att träffa samma läkare regelbundet skapar trygghet. Denna kontinuitet är essentiell för att säkerställa patientnöjdhet och kvalitet. Praktikertjänsts företagsstruktur bidrar sannolikt till att man har ett litet behov av hyrläkare.

Ett väldigt stort eget mandat att utforma den verksamhet man arbetar i

– Vi har en lite annorlunda ägarmodell eftersom endast kliniskt verksamma inom Praktikertjänst får äga aktier i bolaget. Man får dessutom ett väldigt stort eget mandat att utforma den verksamhet man arbetar i och detta är viktigt ur ett medarbetarperspektiv. Våra anställda jobbar i snitt väldigt länge i Praktikertjänst, vilket skapar en god kontinuitet, säger Modin.

 

Eget ansvar

 

Modin lyfter dessutom fram vikten av reellt lika förutsättningar att erbjuda vård, oavsett om det gäller i privat eller offentlig regi. Som det är nu måste de flesta landstingen ofta skjuta till extra skattemedel till den offentligt drivna primärvården, trots att såväl uppdrag som ersättning skall vara densamma. Drygt 40 procent av primärvården utförs idag av privata aktörer och enligt undersökningar är den privata vården generellt mer uppskattad av patienterna samt mer kostnadseffektiv då man inte behöver skjuta till extra skattemedel.

– Att vi toppar mätningarna tror jag har mycket att göra med att man i våra verksamheter verkligen känner att man har ett stort eget ansvar att själv påverka resultaten och hur man jobbar. Man får hos oss en möjlighet att driva en verksamhet utan att ta någon egen ekonomisk risk och samtidigt har man en anställningstrygghet, vilket jag tror underlättar enormt, säger Modin.

 

Intern kvalitetskontroll

 

Utöver den årliga SKL-undersökningen inom hälso- och sjukvård och SKI-mätningen inom tandvård, där Praktikertjänst kontinuerligt hamnar i topp i samtliga delområden, har man utvecklat ett system med interna kvalitetskonsulter. Läkare, tandläkare, fysioterapeuter samt även andra yrkeskategorier utbildas inom kvalitet och besöker de olika verksamheterna löpande under året.

Man utgår ifrån en standardiserad uppföljningsmall, skapar en dialog och en plan för eventuella förbättringsområden. Utöver den rent medicinska eller odontologiska uppföljningen berörs också områdena miljö, arbetsmiljö och strålskydd. Detta ger också ett värdefullt erfarenhetsutbyte mellan verksamheter.  

 

Doktorer under operation. Foto: Unsplash

 

Framtida förbättringar

 

Modin betonar även vikten av att utveckla avancerade och kvalificerade beslutsstöd och bedömningsstöd för att höja kvaliteten och träffsäkerheten ytterligare. Han ser
utveckligen inom e-hälsa som ett potentiellt värdefullt komplement till traditionell vård, speciellt gällande att förbättra vårdtillgängligheten samt att främja motivation hos patienter att själva vara delaktiga i sin process. Att hitta inspiration från helt andra branscher kan bidra till ytterligare utveckling.

Idag har landsting och kommuner olika målsättningar för patientsäkerhetsarbetet och det är en utmaning att utforma gemensamma långsiktiga strategier utan för stor detaljstyrning. 

Landsting måste bli bättre på att konkret ställa kvalitetskrav i uppdragen

– Vi behöver en tydligare nationell långsiktig strategi kring patientsäkerhet och respektive landsting måste bli bättre på att konkret ställa kvalitetskrav i uppdragen samt skapa ökad transparens kring hur de olika vårdgivarna presterar kring de kvalitetskraven, säger Modin.