Det är några av de frågor som projektet MILSA arbetat med de senaste två åren. Länsstyrelsen Skåne och Malmö högskola har drivit projektet med stöd av EU-medel.

Hälsan försämras även efter att man kommit till Sverige

Som grupp betraktad har flyktingar en sämre hälsa än befolkningen i övrigt. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar är förhållandevis hög. Ungefär hälften lider av olika posttraumatiska stressymptom.

– I många studier kan vi tydligt se att hälsan försämras även efter att man kommit till Sverige, säger Katarina Carlzén, projektansvarig på Länsstyrelsen.

En av anledningarna till att hälsan ofta försämras efter ankomsten, är att det krävs goda förkunskaper för att förstå den svenska hälso- och sjukvården. Följden blir att många nyanlända drar sig för att uppsöka vården, även vid allvarliga tillstånd. Andra överutnyttjar vården och besöker ofta akuten.

Handlar om mänskliga relationer

För att få bukt med problemet krävs bättre information, menar Katarina Carlzén. Nyanlända har laglig rätt till minst 60 timmars samhällsinformation på sitt modersmål. I den skånska modellen är detta utbyggt till 80 timmar. De extra 20 timmarna är vikta för hälsoinformation.

MILSA har gått ut med en rekommendation om att utöka den lagstadgade samhällsinformationen i enlighet med den skånska modellen.

– Det finns ett starkt konsensus för denna lagförändring, säger Katarina Carlzén.

Det handlar om mänskliga relationer

För att de nyanlända ska komma in i det svenska samhället räcker det inte med mer information, det krävs också fler stödjande miljöer. Mänsklig kontakt är nyckeln – och på det området finns anledning att rannsaka flyktingmottagandet, menar Katarina Carlzén.

– Det handlar om mänskliga relationer – och det är något som myndigheterna kan bli bättre på att uppmärksamma.

Den möjligheten kan istället erbjudas av föreningslivet och den idéburna sektorn. Här finns det mycket outnyttjad kraft som bör mobiliseras. MILSA rekommenderar att aktivitet i föreningsliv – utifrån individens egna preferenser – ska bli en grundläggande del av etableringsplanen för alla nyanlända.

Flyktingfrågan är just nu mycket uppmärksammad och många vill bidra. Vad kan man göra som privatperson?

– Vara en medmänniska. Alla behöver vägar in i samhället. Det är vårt största problem. Hur får du kontakter och vänner i Sverige? Många invandrare vittnar om att de inte pratar med svenskar eller har svenska vänner. Hur ska man då komma in i samhället?