Det är inte alltid helt klarlagt vem eller vilka som olika ansvarsområden faller på när man talar om psykisk hälsa och vård. Staten har vissa uppdrag, Sveriges kommuner och landsting (SKL) sörjer för andra. I vintras utsåg folkhälsominister Gabriel Wikström Kerstin Evelius till nationell samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa.

Se över att vi erbjuder den kompetens som behövs på området

– Uppdraget innebär bland annat att se över att vi erbjuder den kompetens som behövs på området. Staten har ansvar för att ta fram och sammanställa kunskap som SKL, och landstingen och kommunerna, i sin tur kan använda för att utbilda personal, säger Kerstin Evelius.

Under mitten av 1990-talet avskaffades den psykiatriska vården på slutna institutioner i så gott som alla länder i Europa. Denna ingripande förändring resulterade i att staten införde satsningar för att stimulera utvecklingen kring vården av psykisk ohälsa, vilka har legat kvar sedan dess på olika sätt, oavsett regering.

Ökat antal sjukskrivningar

Tidigare har satsningarna riktats specifikt mot personer med svår psykisk sjukdom, samt mot barn och unga. Men i dag vill man bredda greppet, då trenderna visar att allt fler i samhället lider av psykisk ohälsa.

– Vi ser i dag att människor med exempelvis depression eller utbrändhet kan ha svåra funktionsnedsättningar. Sjukskrivningarna blir fler och längre. Det är svårt att skilja ut någon delgrupp att satsa på, säger Kerstin Evelius.

Det handlar om alla aspekter av en människas liv och vardag

En sak som Kerstin Evelius är säker på är att insatserna måste göras tidigare för att få högre effekt. Det handlar om att identifiera vad som kan göras innan folk blir sjuka.

– Detta är inget vi bara kan lägga över på kommunerna och landstingen. Det handlar om alla aspekter av en människas liv och vardag. Arbetsplatser och skolor där stressen måste minska, bättre föräldrastöd. Vi har i dagsläget bra koll på vilka riskgrupper som finns, men vi måste fokusera på hur vi konkret kan hjälpa dem.

Utmaningar och lösningar

Kerstin Evelius har ägnat året sedan hon tillträdde som statlig samordnare åt att titta på hur det skulle kunna gå till att på bästa sätt ta ett samlat, inkluderande grepp kring området psykisk ohälsa. Hon berättar att hon träffat representanter från över 50 organisationer – brukare, anhöriga, professioner, myndigheter, SKL och så vidare.

– Vi har diskuterat vad alla dessa personer med olika perspektiv på området ser för behov, utmaningar och lösningar. Utifrån dessa dialoger har jag satt samman grupper med olika inriktningar och bjudit in experter, för att tillsammans kunna hitta strategier för att utveckla samhällets samlade insatser på området psykisk hälsa.

Vi har faktiskt kommit en bra bit på vägen

Under hösten kommer Kerstin Evelius att sammanställa resultatet av dialogerna och expertgrupperna och presentera det för den politiska ledningen. Gabriel Wikström har tidigare uttryckt att han vill se mer långsiktighet och tidigare insatser, och undvika riktade projekt som bara berör en begränsad grupp. Kerstin Evelius håller med, men poängterar att man behöver hitta en ”lagom långsiktighet”.

– I Norge jobbade man med en tioårsplan. De målen riskerar att bli obsoleta fort när världen förändras.

Kerstin Evelius pekar på utmaningar för arbetet med psykisk ohälsa – men ser samtidigt ljust på framtiden.

– Läser man rapporteringen får man lätt en bild av att allt är dåligt. Men vi har faktiskt kommit en bra bit på vägen. Jag ser att vi har en samverkan och ett engagemang som bara behöver kanaliseras. Det finns resurser i systemet som bara behöver användas rätt.