– Det här är inget nytt fenomen, även om det just nu uppmärksammas i media. Och vi ska inte glömma bort att Sverige lyckats ta emot invandrare förut, säger Loran Batun, som är biträdande verksamhetschef på Frösundas asylboende i Upplands Väsby.

På boendet bor ungdomar under 18 år i väntan på besked från Migrationsverket. De kommer från världens alla hörn. Han berättar att barnen vid ankomst ofta känner sig vilsna i sitt nya land. En del vet inte ens hur man sätter på sig ett bilbälte. Utbildningsnivå och erfarenheter skiljer sig, men sak har de gemensamt, förklarar Loran Batun:

Integrationsutbildning är också en grundläggande del

– Alla har de haft en svår väg hit. Tryggheten har de lämnat bakom sig. För att de ska kunna utvecklas och komma in i det svenska samhället måste vi ge dem uppmärksamhet och trygghet.

På asylboenden tillämpas olika arbetssätt. På Frösundas boenden satsar man på en hemlik miljö. Integrationsutbildning är också en grundläggande del. Hur fungerar Sverige? Vad är ett svenskt kösystem?

Raymond Ilenikhena Oseyomon, som bor på boendet, ler när ämnet kommer på tal. För honom tog det givetvis ett tag att anpassa sig till kylan, men den kulturellt största skillnaden är tystnaden på offentliga platser. I Nigeria kan man tilltala vem som helst på gatan eller torget. Riktigt så funkar det inte i Sverige. 

Bryt isoleringen

Ännu mer viktig än integrationsutbildningen är det svenska språket. På boendet drillas ungdomarna i svenska genom vardagliga samtal.

En annan avgörande faktor är att bryta isoleringen. Många ensamkomna barn drar sig undan under sin första tid i Sverige och fastnar ofta i grubblerier.

Personalen på boendet drar sig inte för att knacka dörr för att hjälpa barnen ut från den självvalda isoleringen. Gemenskapen med personal och andra barn skapar en positiv spiral.

Sedan jag börjat plugga har jag fått tillbaka tron på framtiden

Raymond Ilenikhena Oseyomon har hunnit fylla 17 i Sverige, men kom till Sverige från Nigeria för två år sedan. Då hade hans pappa blivit mördad. Hans mamma dog när han bara var sex år.

– Skulle jag ha föräldrar i livet skulle jag aldrig ha åkt till Sverige, säger han.

Den första tiden drog han sig undan, men nu är isoleringen bruten. Sedan dess har Raymond gjort snabba framsteg. Under intervjun blandar han friskt mellan svenska och engelska, men det är onödigt eftersom hans svenska redan är bra. Som den ende av boendets 12 ungdomar läser han på ett gymnasium tillsammans med svenska ungdomar. Det är en bedrift – inte minst med tanke på att han har en avbruten skolgång bakom sig i Nigeria.

– Sedan jag börjat plugga har jag fått tillbaka tron på framtiden. Jag vill plugga vidare på högskola inom ekonomi, säger han.

Fakta

Raymond Ilenikhena Oseyomon : 17 år.

Från: Edo State i Nigeria.

Har fått avslag från Migrationsverket.