Även politiker finns med bland de som bidrar med inlägg i denna fråga. En del bekymrar sig över ett nationellt förfall som en följd av otillräckliga insatser medan andra kontrar med ord som ”oacceptabelt” och om ”utmaningar”. Argument som söker hänföra problemen till politiska missgrepp i det förflutna har tappat sin kraft och får nu stå tillbaka för vad som är aktuellt här och nu och inte minst handlar det om framtiden. Det räcker inte med bara formuleringar.

 

Plötsligt och oväntat

Psykisk ohälsa hos äldre män och ungdomar är inget nytt, även om det rapporteras som nyheter i media. Det finns svensk så väl som utländsk forskning där liknande situationer beskrivs. Det "oacceptabla" och "utmaningarna" är nödvändigtvis inget som plötsligt och oväntat dykt upp i just vårt land för att i vanlig ordning resultera i utredningar. Kunskap om dessa finns att hämta från många håll.

"Skulle vi inte ha förutsett en liknande utveckling i vårt land?"

Att äldre män, i synnerhet de som lever ensamma eller haft en relation och blivit ensamma drabbas av depressioner att de funderar på eller fullbordar försök att ta sitt liv är väl känt i den vetenskapliga litteraturen även om det nyligen togs upp som ett nytt fenomen i media. Hälsomyndigheten i USA rapporterade redan för flera år sedan att toppen för självmord bland vita män nåddes efter 80 års-ådern. Skulle vi inte ha förutsett en liknande utveckling i vårt land?

När det gäller den psykiska ohälsan hos unga så handlar det inte bara om att hantera problemen i det diagnostiserande ögonblicket utan också om hur man kom dit och vad följderna blir. Det finns studier från Allmänna Barnhuset som visat att mer än var femte person utsatts för någon form av sexuellt övergrepp, inklusive övergrepp via internet. Samtidigt har SVT rapporterat att på de senaste fem åren har hot och våld i skolan mer än fördubblats. Att dessa skeenden vid sidan om den stress som många skolbarn idag upplever riskerar leda till psykisk ohälsa är väl dokumenterat i forskningen.

 

Konkreta handlingar

Psykisk ohälsa, oavsett om den orsakats av sexuella övergrepp, stress, våld eller hot i barndomen kan det leda till livslånga psykiska besvär, däribland PTSD, ångest och depression. Detta kan i sin tur gör att unga löper stor risk för att hamna i missbruk och beroende. Åtskillig forskning bekräftar risken för att de mest utsatta i fråga om psykisk ohälsa kan hamna i ett drogberoende.

"Denna risk och även hur den bör bemötas finns det en hel del kunskap om."

Denna risk och även hur den bör bemötas finns det en hel del kunskap om. När det gäller att bemöta barn i risk för utsatthet i Sverige finns det forskning som understryker betydelsen att identifiera dessa och vidta åtgärder redan innan skolåldern. På Island har man dramatiskt kunnat minska prevalensen på missbruk av alkohol och narkotika hos ungdomar genom att i tidiga år vidta preventiva åtgärder i samverkan med personal vid dagis, förskolor och föräldrar. Här arbetar man konsekvent med forskningsstyrd primärprevention.

Sverige har fått nya och reviderade riktlinjer för vård och behandling men också för insatser i preventionssyfte. Svårigheten handlar mer om implementering och framförallt om behov av utbildning av de som ska engageras i utförandet. Ett stort behov som inte minst borde aktualiseras under årets valrörelse är konkreta handlingar med fokus på hur det oacceptabla och utmanande kan bli till verkstad.

Det är en kolumnist som har skrivit denna text. Åsikterna som framförs vidhålls av denne. Mediaplanet står politiskt oberoende.