I september 2015 var 74 936 individer sjukskrivna för psykisk ohälsa (41% av totala antalet sjukskrivningar), i den gruppen ryms många med stressrelaterad ohälsa.

Tyvärr kan fokus när det gäller stressrelaterad ohälsa hamna lite snett då man ensidigt fokuserar på hög arbetsbelastning. Vi vet att det inte är så enkelt, då vi påverkas både av livet vid sidan om arbetet och av andra delar på arbetet än höga krav.

Alltmer komplicerade arbetsliv

Något som påverkar stressrelaterad ohälsa är att vi idag har ett arbetsliv som blir alltmer komplicerat, vilket gör att många personer behöver arbeta över sin förmåga för att alls klara av arbetet. Har man en funktionsnedsättning eller en förhöjd stresskänslighet minskar förutsättningarna att på lång sikt klara av arbetet. Om man har en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning som påverkar till exempel ens koncentrationsförmåga, ens förmåga till många sociala kontakter eller att hantera många intryck kan man stängas utanför redan innan man påbörjat arbetet. Vi håller på att skapa ett arbetsliv som inte vänder sig till alla!

Stress på arbetet kan också orsakas av brist på stöd

Stress på arbetet kan också orsakas av brist på stöd, konflikter i arbetsgruppen, otydliga mål för vad både arbetsgruppen och individen ska åstadkomma. Ett stort problem som bidrar till ovanstående problem är att man på många arbetsplatser har chefer med så många medarbetare att det är omöjligt att stötta, skapa mål och hantera konflikter som uppkommer. Västra Götalandsregionen har bestämt att begränsa antalet medarbetare per chef till 10-35 anställda beroende på verksamhetens struktur. Ett föredöme att ta efter för att minska stressen både hos chefer och medarbetare.

Ny lag

En ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö från arbetsmiljöverket börjar gälla från den 31 mars. Den ersätter två tidigare föreskrifter om kränkande särbehandling och psykosocial arbetsmiljö. Vi välkomnar denna föreskrift och inte minst att man tagit bort ”psyko” i begreppen kring arbetsmiljö. På så vis så flyttar man fokus från att det är individens psyke som är problemet till att det är organisationen och arbetets upplägg. Den förändringen kommer att ha betydelse för att inte förlägga problemen på individen utan istället göra insatser i organisationen som underlättar för individen.

Det finns alltid en risk med ny lagstiftning och nya föreskrifter med pålagor kring minskade sjuktal, förstärkta rehabiliteringsinsatser och åtgärder för individanpassning. Om arbetsgivare upplever att det blir en alltför repressiv lagstiftning kan det innebära att vissa arbetsgivare i ökad utsträckning undviker att anställa personer med en historia av stressrelaterad problematik eller annan psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att lagstiftarna tillser att det, från t.ex. arbetsmiljöverket och försäkringskassan, finns resurser att stötta arbetsgivare att skapa en bra arbetsmiljö som förebygger ohälsa.

Det är nu dags att bredda perspektivet

Det är nu dags att bredda perspektivet och se en helhet i vad som orsakar stress. Utan ett bredare angreppssätt, som tar hänsyn till att vi alla lever i komplexa sammanhang, kommer vi inte lyckas minska den stressrelaterade sjukligheten. Vi behöver arbeta för att minska stigmat kring stress och psykisk ohälsa för att underlätta öppenhet och möjlighet till tidig identifiering av ohälsosam stress. Vi måste ge både individerna och organisationerna effektiva, vetenskapligt underbyggda metoder och verktyg som långsiktigt förebygger stress, innan stressen leder till ohälsa.

Det saknas idag inte forskning om hur stress och stressrelaterad ohälsa uppstår och kan förebyggas. Men vi kan tyvärr konstatera att denna kunskap ofta förbises och inte omsätts i praktiken. För att minska stressen och förbättra hälsan krävs att hela människan och hennes egen förmåga att hantera utmaningar sätts i fokus. Samtidigt behövs kunskap om individens sammanhang i och utanför arbetet. Först när vi tar vara på all kunskap på området kan ohälsan minskas och sjuktalen sjunka.

Anders Wahlberg, Leg psykolog        Tatja Hirvikoski, Docent                Martin Schalling, Professor

Ordförande Psykologförbundet            Styrelseledamot, Psykiatrifonden   Ordförande Psykiatrifonden