Unga löper därmed stora risker att utsättas för negativ stress som kan få allvarliga konsekvenser. Inom det unga civilsamhället ses en lavinartad ökning av negativ stress bland unga. 2017 uppgav 83 procent av unga engagerade att de upplever en allvarlig, negativ stress som direkt påverkar deras allmänna hälsa.

 

Hotbild mot engagerade

Orsakerna till själva ökningen kan vara individuella men vi ser tydliga strukturella utmaningar, säger Hannah Kroksson, generalsekreterare på Sveriges Ungdomsorganisationer. Det finns några trender som har tydliga kopplingar till hur förutsättningarna för det ungdomsrörelsen har förändrats under de senaste åren.

– Dels ser vi en ökad hotbild mot de som engagerar sig i våra organisationer idag, säger Hannah Kroksson. Dessutom har antalet medlemsorganisationer ökat, samtidigt som de statliga bidragsmedlen hållit samma nivå och gett en minskning för organisationerna med i snitt 30 procent.

Allt fler organisationer ska dela på bidragskakan, samtidigt som arbetsbördan för de enskilda individerna ökar. Kortsiktiga projekt är vardag, vilket lämnar lite plats för att skapa långsiktiga och hållbara verksamheter som också är bra arbetsplatser för unga.

– Unga upplever ofta att rollfördelningen är otydlig – man jobbar med allt – och att finansieringssituationen känns osäker, vilket får direkta konsekvenser inte bara för organisationen utan det egna arbetet. Otydlighet och osäkerhet är två starkt bidragande faktorer till att unga, civilt engagerade känner sig stressade.

 

Mångas ansvar att lösa utmaningarna

Ansvaret för att minska den negativa stressen ligger på flera nivåer, enligt Hannah Kroksson.  Ungdomsorganisationerna själva måste jobba aktivt och långsiktigt för en ökad medvetenhet kring dessa frågor; det finns inga snabba lösningar. Vården i sin tur måste också bemöta de unga som med rätta söker sig dit för att få hjälp. Idag finns tvärtom stora beredskapsluckor inom den psykiska hälsosjukvården.

"Individen löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa"

Dessutom måste politikerna ta sitt ansvar. De måste ta principerna för civilsamhällespolitiken på allvar och bygga långsiktighet och dialog, ungdomsrörelsen har länge varit en viktig byggsten i vårt samhälle.

– Minskade bidrag till våra organisationer påverkar både samhället demokratiskt – genom minskade möjligheter och röst för ungdomsrörelsens organisationer – och individen som löper en stor ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, avslutar Hannah Kroksson.