I sjukdomsbilden ingår ofta paranoida symtom. Det är därför extra viktigt att patienter med schizofreni är delaktiga i valet av behandling, så att de får en bättre tillit till vården. 

– Det ökar chansen för att man ska kunna behålla kontakt med dem, säger Lena Flyckt, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm. 

Behandlingen måste vara individuellt anpassad eftersom sjukdomen påverkar människor olika. En del patienter får paranoida vanföreställningar, andra får funktionsnedsättningar till följd av kognitiva och negativa symtom. Både typen av antipsykotiska läkemedel och psykosociala insatser kan därför variera. 

Mångskiftande besvär

– De här patienternas besvär är väldigt mångskiftande, de har olika symptom och funktionshandikapp. Därför får behandlingen baseras på vad de har för typ av problem. Har patienten svårt med minnesfunktioner och planering ska man till exempel använda en kognitiv träningsmetod, säger Lena Flyckt.

Man sätter upp mål men sedan saknas den utbildningssatsning och handledning som behövs

Hon menar att Socialstyrelsen har bra riktlinjer framtagna för hur vården av patienter med schizofreni ska se ut, men att psykiatrin inte har haft resurser att genomdriva dem tillräckligt. 

 – Det är ett problem. Man sätter upp mål men sedan saknas den utbildningssatsning och handledning som behövs.

Till exempel finns det en rekommendation som säger att patienter med schizofreni ska ha en så kallad case manager som stöttar och hjälper dem med vårdplanering. Ett bra system, enligt Flyckt, som dock anser att det finns för få utbildade case managers.

– Det kan vara en vidareutbildad sjuksköterska eller någon som själv har erfarenhet av sjukdomen som skulle kunna ta den rollen. Men det behövs en kvalificerad utbildning.

Behövs mer forskning

Flyckt tycker inte att det läggs tillräckliga resurser varken inom forskning eller i vården. 

– Absolut inte, i jämförelse med vad psykiska sjukdomar kostar samhället. Om vi talar om all psykisk sjuklighet så ligger det på en förstaplats bland sjukskrivningarna. Mot vad det kostar är en oerhört liten del är vikt åt forskning om psykiska sjukdomar jämfört med cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

Sluta stigmatisera patienterna

Vad gäller vården har antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrin reducerats så att Sverige ligger lägst bland OECD-länderna. 

– Det är en utveckling som har kommit till stånd på grund av nedskärningarna inom psykiatrin.

Men fler resurser inom vård och forskning räcker endast halvvägs. Ytterligare en pusselbit är avgörande för att fler ska kunna tillfriskna från schizofreni. Och det är att motverka stigma.

– Sluta stigmatisera patienterna. I en studie som gjordes kunde man se att vårdpersonal är lika stigmatiserande som allmänheten. Vi måste se dem som jämbördiga personer som kan vara med och fatta beslut om sin behandling. Annars stigmatiserar patienterna sig själva. De vågar inte söka arbete eller undviker sociala situationer. Man får ett fortsatt utanförskap, säger Lena Flyckt.