Sven Wåhlin, överläkare på mottagningen Riddargatan 1 i Stockholm, arbetar med 15-metoden, med fokus på att hantera alkoholproblem i tre steg. Alkoholberoende är väldigt stigmatiserat, och kan hindra många från att söka vård. Man skäms eller tror att enda alternativet är behandlingshem eller Antabus, men i många fall handlar det om att lära sig att kontrollera alkoholen eller minska konsumtionen, inte sluta dricka helt.

Sociala konsekvenser störst

– De sociala konsekvenserna av alkohol är ofta de största, anhöriga drabbas också. Det är därför viktigt att inte sätta etiketter som skambelägger, säger Sven.

Hellre än ”alkoholist” och ”missbruk”, vill han prata om ”alkoholberoende” och ”alkoholproblem”. Inom vården pratas det också om att ”upptäcka alkoholproblemen”, men Sven tycker att ”uppmärksamma” problemen är mer passande.

– Att ”upptäcka” problemen skapar ännu mer skam. Vi ska uppmärksamma att det finns hjälp att få, och vi ska stötta patienten i processen.

En individuell problematik

Enligt Sven är alkoholberoende en varierande problematik. En del utvecklar svårt beroende ganska snabbt, andra kan enkelt vända på situationen.

Ungefär femton procent av befolkningen har ett riskbruk, med hög alkoholkonsumtion, exempelvis under studentlivet, vilket de flesta faktiskt klarar sig ur på egen hand.

– Endast en liten del av dessa utvecklar ett beroende, berättar Sven.

Vården förändras

Sven tycker att vården delvis har misslyckats med att hjälpa dem med alkoholproblem innan det gått för långt. Man ser bara de fall som tycks hopplösa, och andra vågar inte söka vård. Men han ser också en positiv förändring:

– Det finns nya läkemedel och korta effektiva behandlingar, exempelvis KBT-behandlingar, som passar vårdcentralerna.

I Malmö och Kristianstad finns mottagningar som liknar Riddargatan 1, och i Göteborg är en på gång. Göteborgs stad har sedan länge mottagningen Respons. Där finns dock ingen medicinsk kompetens, men man arbetar som på Riddargatan 1 med att lära sig dricka kontrollerat.