I dag finns cirka 20 000 individer med så kallad genuin Parkinsons sjukdom i Sverige. Årligen tillkommer omkring 2000 nya patienter. Man talar även om atypiska eller sekundära former av Parkinson vilket innebär liknande sjukdomstillstånd vilket drabbar lika många som de med Parkinsons sjukdom.   

– Den främsta riskfaktorn för sjukdomen är ålder. Ju högre ålder en person uppnår desto större risk. Den typiska åldern vid insjuknande är runt 65-70 år och drabbar likväl män som kvinnor, förklarar, Sven Pålhagen, neurolog, verksam som överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm och Forskare vid KI, medlem i SoS projektgrupp för nationella riktlinjer för vård vid MS och Parkinsons sjukdom (prioriteringsordförande).    

Nya riktlinjer

Parkinsons sjukdom är en samling symptom som bland annat kan innebära långsamma muskelrörelser, skakningar, stelhet och gångsvårigheter. Även icke motoriska symptom som blodtrycksfall, förstoppning och miktionsstörning kan förekomma liksom trötthet, depression och dålig sömn.

De nya riktlinjerna från Socialstyrelsen innebär att man efter adekvat utredning och diagnostik av Parkinsons sjukdom inleder behandling. Uppföljning ska alltid ske av ett multidiciplinärt team med tidigare erfarenhet och aktuell kunskap kring sjukdomen.

– Det är viktigt för att på bästa sätt kunna behandla de motoriska likväl som de icke motoriska symptomen.

Parallellt pågår forskning och med bromsande strategier, behandlingsstrategier och transplantation bland annat.

Jämlik vård

Sven Pålhagen menar att rekommendationerna i riktlinjerna är grundläggande för en trygg och jämlik vård.

– Skillnader mellan landstingen har minskat inom flera områden, men det finns fortfarande en betydande ojämlikhet mellan olika regioner och samhällsgrupper, jag hoppas riktlinjerna kan råda bot på det.