Vid årsskiftet kom Industrifakta med sin rapport som säger att inomhusmiljön och luftkvalitet ligger i absolut topp av vad fastighetsägare vill se över i sina bestånd. En bra luftkvalitet beror på hur frisk luften är som kommer in samt hur effektivt föroreningar transporteras ut. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd bör luftomsättningen inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme.

"50 procent av våra fastigheter klarar inte detta minimivärde."

– 50 procent av våra fastigheter klarar inte detta minimivärde. Omsättningshastigheten har stadigt sjunkit sedan oljekrisen i början av sjuttiotalet då ventilationen nedprioriterades för att spara energi. Idag är det istället våra energieffektiva hus som inte tillåter luft att passera i tillräckligt hög grad, säger Britta Permats, vd på Svensk Ventilation.

 

Bättre definition behövs

Luftkvalitet är dock ett diffust begrepp som behöver mer forskning; trots att vi spenderar majoriteten av våra liv inomhus finns det betydligt mer forskning på utomhusluft. Vår inomhusluft innehåller dock precis som vår utomhusluft små partiklar från olika utsläppskällor. Dels har vi föroreningar utifrån, från avgaser och utsläpp, dels har vi föroreningar som uppstår ifrån naturliga emissioner från oss själva men även tillförda emissioner genom de saker vi omger oss med.

Det är ventilationens huvuduppgift att föra bort föroreningarna, samt att föra in ny, frisk luft. Bra ventilation är särskilt viktigt för de som lever med allergi och astma eftersom en dålig luftkvalitet förvärrar symptom och till och med gör det omöjligt att vistas i vissa miljöer. Dålig luftkvalitet också är en riskfaktor för allergi och astma.

"Barn är extra känsliga, vilket gör det än mer allvarligt"

– 1,2 miljoner svenskar uppger att de upplever besvär med allergi och astma kopplat till bostaden, skolan eller arbetsplatsen. Barn är extra känsliga, vilket gör det än mer allvarligt att så många som var femte skola har problem med luftkvaliteten. Här skulle bättre och tydligare definitioner på luftkvalitet medföra att man också kan ställa bättre krav på våra inomhusmiljöer, säger Britta Permats.

En rätt dimensionerad ventilation är det första steget mot en god luftkvalitet; ventilationen ska vara anpassad efter de människor som bor och verkar i lokalerna men också hur tät byggnaden är. Enligt lag ska regelbundna kontroller ske i form av en så kallad OVK, obligatorisk ventilationskontroll, för att säkerställa att ventilationen i byggnaden uppfyller de krav som gällde när systemet byggdes.

 

Britta Permats. Foto: Svensk Ventilation

Britta Permats, vd på Svensk Ventilation. Foto: Svensk Ventilation

 

Måste moderniseras

– OVK är dock i behov av en modernisering då den fokuserar på mätningar av de ventilationsflöden som ventilationssystemet projekterades för. Dessa är ofta inte relevanta längre eftersom verksamheten har förändrats, säger Brita Permats.

Det krävs ofta därför mer av en fastighetsägare än en godkänd OVK; det krävs kontinuerlig uppföljning av inomhusmiljön. Att det kommer mer och bättre, ofta intelligent teknik, som gör det möjligt att styra och kontrollera luftkvaliteten ser Britta Permats som positivt. 

Med den nya tekniken med sensorer kan man övervaka och felsöka ventilationsanläggningar bättre och med behovsstyrd ventilation ventileras och klimatiseras byggnader exakt med så mycket som behövs.

"Det krävs betydligt mer fokus på underhåll och service"

– För att tekniken ska ge verklig effekt krävs återigen mer specifika definitioner på luftkvalitet. Och oavsett teknik eller inte, vi ser att många fastighetsägare inte sköter om sina bestånd i den mån som är nödvändig. Det krävs betydligt mer fokus på underhåll och service för att en fungerande ventilation ska fortsätta vara det, avslutar Britta Permats.